Efter jaktanklagelserna – Karl Hedin vill få upprättelse

Karl Hedin är 69 år gammal när han förs in i rättegångssalen. Han är avsmalnad och blek efter en månads vistelse i isoleringscell. Han är hopsjunken och ser liten ut. Trots det har det bedömts att han måste vara fängslad till händer och fötter och bära fångkläder. Det är förbjudet att fotografera i rättegångssalen. Men det är tillåtet att ta bilder genom dörren när den står på glänt. Det utnyttjas flitigt av pressen. Bilderna kablas ut till omvärlden.

– Förnedringen är in i det närmaste total. Jag blir placerad i samhällets bottenskikt och media var väldigt angelägen om att visa att det var där jag hörde hemma. Men jag har aldrig begått grövre brott än fortkörning. Jag har tappat förtroendet både för delar av rättsväsendet och för de etablerade medierna, säger Karl Hedin till Fokus. 

Efter rättegången har han varit tydlig med att han vill ha upprättelse. När processen var över gjorde han ett uttag från sitt bolag AB Karl Hedin på hundra miljoner kronor. Pengar han antytt ska utgöra krigskassa. 

Tänker du polisanmäla staten?

– Jag vet inte ännu, säger Karl Hedin i dag, någon dag innan fallet tas upp i hovrätten. 

"Jaktbrottshärvan" har den kallats i media. Men något jaktbrott begicks aldrig. I alla fall inte enligt tingsrättens dom den 19 mars 2021. Fallet med affärsmannen och vargdebattören Karl Hedin som huvudperson rymmer det mesta som behövs för en välmatad thrillerserie – dödshot, mordförsök, misstänkt korruption, frihetsberövande under "tortyrliknande former", dramatiskt ingripande av insatsstyrkan. 

Berättelsen rymmer dessvärre också en familjetragedi. I centrum finns misstanken om att en varg blivit skjuten. Men någon varg har aldrig påträffats. Inte ens minsta spår.  

Efter en närmare tre år lång process blev Karl Hedin alltså frikänd från alla misstankar om grovt jaktbrott. Men fallet är inte slutgiltigt avgjort. Åklagare Lars Magnusson har drivit det till hovrätten, där ärendet tas upp den 22 september – två dagar innan preskriptionstiden går ut för det brott Hedin eventuellt vill anmäla den åklagare för, som drev fallet. 

Det fem år långa rättsfallet har tagit stora polisiära och rättsliga resurser i anspråk.

Inte minst den spektakulära insats då minst trettio poliser kallades in från den nationella insatsstyrkan för att gripa Karl Hedin och flera av hans jaktkamrater i Fagersta en eftermiddag i oktober 2018. Misstanken om den skjutna vargen bygger på ett vittne som senare har erkänt att hon har ljugit ihop historien. Och som dessutom tidigare har varit misstänkt för att ha lejt en mördare för att ha ihjäl sin man. 

– Bevisen som åklagaren la fram var långt ifrån tillräckliga. Vi kom inte ens i närheten till "ställt bortom rimligt tvivel", menar domaren David Harrby, som var rådman under rättegången vid Västmanlands läns tingsrätt. 

– Det var ingen tvekan för mig att fria. Vi behövde inte ens ta hänsyn till Karl Hedins egen bevisning, för det som åklagaren presenterade räckte inte på långa vägar, säger han till Fokus. 

Men hur kunde en så omfattande utredning komma till stånd på så svag bevisning?

Det undrar även Anders Burén, före detta chef på polisens avlyssningsenhet, där han arbetade mellan 2007 och 2014, och med en lång meritlista inom Polisen, bland annat som chef också för Länskriminalens spaningsenhet. Numera driver han ett eget säkerhetsföretag som Karl Hedin har anlitat för att kartlägga vad som egentligen hände i fallet med den kände affärsmannen och viltvårdsdebattören.

– Det handlar om en serie övergrepp på en människa som gång på gång har visat sig vara oskyldig, utförda av själva rättsapparaten, säger Burén.

Det var på eftermiddagen den 26 oktober 2018 i Fagersta det började för Karl Hedins del. Vid sextiden på kvällen rullar ett antal polisbilar in på hans tomt. Han får senare veta att det är den nationella insatsstyrkan. Karl Hedin berättar själv.

– Min fru kommer ut från vardagsrummet och undrar vad som händer. Men en annan polis kommer och tar undan henne. Jag blir kroppsvisiterad och de plockar in mig i bilen. Sedan kör de i idiotfart till Stockholm. Åtminstone 160 kilometer i timmen.

Tidigare under kvällen har även fyra av hans jaktkamrater gripits av polisen. I varje hem görs husrannsakan. Mobil, dator och annat material tas i beslag. Åtminstone 30 poliser från nationella insatsstyrkan var engagerade. 

– Nationella insatsstyrkan är något som brukar inkallas när det handlar om terrordåd, eller synnerligen grov brottslighet. Nu handlade det om en mycket vag misstanke om en skjuten varg, säger Anders Burén.

Ett intensivt sökande efter vargen inleds – men någon sådan kommer aldrig att hittas. Inte heller några hårstrån från varg eller några krutstänk från något avlossat gevär. Polisbilen kör till Kronobergshäktet i Stockholm. Karl Hedin frihetsberövas där i 31 dygn med så kallade "fulla restriktioner", vilket innebär att han är helt isolerad från omvärlden. Han vet inte varifrån misstankarna kommer. Och det kommer att dröja länge innan hanfår reda på det.

– Jag hamnar så småningom i fyllecellen på Kronobergshäktet. Men jag var spiknykter, säger Hedin. 

Det är ett litet utrymme med betongväggar. Det finns ett litet fönster högt upp i cellen. På golvet ligger en plastöverdragen madrass. 

– Jag kan inte tända eller släcka lampan när jag vill. Det finns ingen toalett, utan man måste begära tillstånd för att uträtta sina behov. Jag fick inte ens någon kudde. Och det är ett jävla liv här inne. I rummen bredvid ligger missbrukare.

Han blir dessutom väckt varje timme – något som ingår i polisens rutiner när de tar in missbrukare i fylle­celler. 

– Jag har ingen aning om varför de behandlade mig som en missbrukare. Men det som händer vill jag likna vid sömntortyr. De väcker mig ideligen under hela vistelsen. När jag senare blir förhörd är jag helt groggy, säger Hedin.

För att vi ska förstå vad som ledde fram till detta spektakulära ingripande måste vi gå ännu längre tillbaka i tiden. Nämligen hösten 2017. Då får åklagaren vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål (Rema) Åse Schoultz ett samtal från en kvinna som vi här ska kalla Vittnet. 

Vittnet vill anmäla sin man för grovt jaktbrott. Inledningsvis utan gehör. Då tillägger hon: "Även Karl Hedin är inblandad."

Karl Hedin har då länge varit känd för sitt engagemang inom den svenska rovdjurspolitiken och en välkänd röst i vargjaktsdebatten. Han och författaren Björn Törnvall, skrev 2015 boken De jagade jägarna, som tar upp ett annat rättsfall rörande grov olovlig jakt där fem män så småningom friades för grovt jaktbrott. Även där användes hemlig telefonavlyssning. De båda författarna beskriver det som "myndigheternas ökande maktmissbruk mot landets jägare". I boken ger han just Åse Schoultz mycket kritik. Nu ska han själv uppleva sig bli föremål för det maktmissbruk han beskriver i boken. 

Vittnets ord – "även Karl Hedin är inblandad" – får fart på åklagare Schoultz. I april 2018 skriver Polisen vid nationella operativa avdelningen (Noa) en anmälan om grovt jaktbrott där Karl Hedin bedöms som skäligen misstänkt. Det enda som polisanmälan bygger på är Vittnets uppgift som anses vara en "uppgift från en trovärdig källa".

Åse Schoultz lämnar snart över ärendet till en annan åklagare vid Rema, Lars Magnusson, på grund av delikatessjäv (tvivel om åklagarens opartiskhet). Lars Magnusson blir nu förundersökningsledare och den som fortsättningsvis driver fallet, tillsammans med en utredare inom polisens artskyddsgrupp som heter Anna Bergquist. Den enda grund utredningen står på är fortfarande Vittnets tips om olovlig vargjakt, ett tips som Vittnet senare själv ska avslöja som en ren lögn hon sa i syfte att sätta dit sin man.   

Vittnet och hennes make har nämligen en alldeles egen historia bakom sig. Maken äger ett transportföretag. Enligt en polisanmälan blir maken år 2016 svårt misshandlad i sitt hem av en för honom okänd utländsk man. Denne man skriver senare ett utpressningsbrev till maken med innebörden att han tänker återvända och döda honom om han inte får en summa av 10 000 euro. Maken lämnar hotbrevet till polisen.

I ett meddelande som anländer ungefär samtidigt till Vittnet begär samma avsändare 10 000 euro även av henne. Det visar sig att hustrun, alltså det "trovärdiga vittnet", ska ha försökt anlita avsändaren för att låta döda maken. Avsändaren hotar med att gå till polisen och avslöja det hela. 

Enligt förundersökningen slutar hoten med att Vittnet ska ha betalat utpressaren med pengar hon misstänks ha stulit från sin make.

Vittnet försöker då i stället, hösten 2017, att sätta dit sin man för jaktbrott. Hela rättsprocessen mot Karl Hedin bygger alltså på detta tips från Vittnet som genomgående kommer att kallas för "en trovärdig källa". 

Det är också Vittnet som åklagaren har som grund för att ange Karl Hedin som skäligen misstänkt. Och det är genom att kalla Hedin skäligen misstänkt som åklagaren kan motivera användningen av så kallade hemliga tvångsmedel. I detta fall hemlig telefonavlyssning. Just hur den hemliga telefonavlyssningen kom till stånd, är det allvarligaste övergreppet, menar Anders Burén, den tidigare polis som nu är anlitad som konsult av Karl Hedin.

– Det finns ett schysst och lagligt sätt att avlyssna någons telefon i hemlighet. Grundkravet är att den som ska avlyssnas är skäligen misstänkt för ett brott som har lägst två år i straffskalan. 

– För att avlyssningen sedan ska ske måste utredaren få ett godkännande från åklagaren, varefter utredaren skriftligen ska redogöra för skälen till avlyssningen, samt redogöra för vilken telefon det avser, berättar Anders Burén. 

Detta dokument förevisas tingsrätten, som har att ge sitt godkännande. Detta ska protokollföras och stämplas. Åklagaren tar därpå domstolsbeslutet till polisens avlyssningsenhet, som ger Säpo i uppdrag att sköta administrationen. Säpo går sedan till telefon­operatören, i detta fall Telia, som kopplar in sig på den aktuella linan. Sedan kan man börja lyssna. Men bara under 14 dagar, efter det måste beslutet förnyas. Och den som blivit avlyssnad har, när förundersökningen är klar, alltid rätten att lyssna igenom allt material.

– Sedan finns det ett oschysst sätt. Då struntar man i allt ovanstående och avlyssnar personen i alla fall. För det första går det inte att skäligen misstänka någon på så svaga grunder som Karl Hedin blev. Att ett vittne säger att någon har begått ett brott räcker inte. Det krävs stödbevisning. För det andra ger inte grovt jaktbrott mer än två års fängelse. Inte vid något tillfälle har ett grovt jaktbrott gett mer än två års fängelse i Sverige.

Anders Burén hävdar alltså att själva avlyssningen inte är korrekt beslutad. Frågan är om det ens finns något beslut, menar han.

Trots upprepade försök från Hedin att få ta del av informationen, finns det ingenting i diarierna hos Västmanlands läns tingsrätt som styrker att något sådant domstolsbeslut har tagits. Inte ens riksåklagare Kerstin Skarp kunde finna något dokumenterat beslut om när hanteringen anmäldes. 

Fokus har vid Västmanlands läns tingsrätt begärt att få ta del av underlaget till beslut om telefonavlyssningen. Vi har också begärt att få del av namnet på den domare som har tagit beslutet om hemliga tvångsmedel samt det dokument som styrker det. Vi har även velat ta del av vem som var det allmänna ombud som skulle närvarat vid beslutet om hemliga tvångsmedel. Men vi får avslag med hänvisning till sekretess. 

Känt är hur som helst att den hemliga telefonavlyssningen av Hedin pågick under fem veckor, eftersom det är vad som framgick under rättegången. Det är någon gång under dessa fem veckor som ett telefonsamtal ägde rum mellan Karl Hedin och hans syster, vilket sedan kom att användas som skäl till att under stort pådrag gripa honom och hans jaktkamrater, och som sedan anfördes som bevis i rättegången. 

Den nationella insatsstyrkans ingripande den 26 oktober föregås av att Karl Hedin vid tillfället är arrangör för en jakt som ska ske dagen därpå. Någon har berättat för honom att en ylande varg hörts i området. Om det förekommer varg i området där de ska jaga, finns det risk att man måste avblåsa jakten, eftersom man har drevhundar med sig. 

– Jag var bekymrad över hur vi skulle lägga upp jakten. Det var 23 personer och sex hundförare och jag skulle vara jaktledare. Eftersom jag hade fått information om att det hade varit varg där ville jag reka området och eventuellt flytta jakten till ett annat område då vi använder löshundar, säger Karl Hedin. 

Han tar då bilen från kontoret, iklädd vardagskläder och lågskor, och åker till platsen där de ska jaga för att lyssna om han hör någon varg, men hör inget. Det hela tar cirka 30 minuter och sedan åker han till Fagersta där han ska ha ett möte. 

Vid lunchtid har han ett telefonsamtal med sin syster där han berättar om händelsen. 

– Jag har en ganska raljant ton, det ska medges. Jag skojar om att skjuta "gråben". Vi skrattar båda två åt skämtet. Men jag avslutar en mening med att "vi såg ingenting". 

Senare under dagen får han ett telefonsamtal om att en medarbetare till honom hade blivit gripen av polisen. 

– Min medarbetare var med mig och rekade vid jaktplatsen. Jag blev alldeles häpen över att han hade blivit gripen. Inte långt därefter kommer polisen in i mitt hem, säger Karl Hedin. 

Han är övertygad om att insatsstyrkan fanns i beredskap redan innan tillslaget.

– Min bestämda uppfattning är att de inväntade rätt läge. Att de hoppades att det skulle dyka upp en varg när vi jagade älg och att vi då skulle skjuta vargen, säger Hedin. 

Karl Hedin släpps ur häktet i slutet av november 2018. Det gör så småningom även "det trovärdiga vittnets" make som varit frihetsberövad i cirka fyra veckor. Vittnet har under hela resans gång trott att hon endast har varit en anonym källa. Nu får hon klart för sig att hon måste vittna i en rättegång mot Hedin – och väljer att lägga korten på bordet.

Hon meddelar åklagare Lars Magnusson att hon inte tänker vittna mot sin man. Under första halvåret av 2019 skriver hon tre brev där hon berättar att hon har ljugit och varför. Åklagaren vill dock inte lyssna på det örat, utan vidhåller att hon talade sanning första gången. Under hela processens gång vidhåller dock Vittnet att hon diktat ihop hela händelsen. 

Fokus får tag på Lars Magnusson för att ställa frågor om hur han resonerade. 

Var det enbart det "trovärdiga vittnets" uppgifter som låg till grund för att du från början bedömde Karl Hedin som skäligen misstänkt?

– Som jag har bedömt det, ja!

Men senare tog hon tillbaka sina vittnesmål och erkände att det var en lögn.

– Ja. Hon tog bort det efter att folk hade blivit frisläppta från häktet. Det var ju i ett ganska sent stadium. 

Det som sedan rättsprocessen kom att rikta in sig på är det hemligt inspelade telefonsamtalet mellan Karl Hedin och hans syster.

– Jag kommer in i rättssalen och har ingen aning om att jag hade varit avlyssnad. Under rättegången används en avskrift av vad som har sagts. Den avskriften var bevisligen felaktig i den del där det framgår att ingen varg har skjutits, säger Karl Hedin. 

Det Karl Hedin syftar på är avslutningen "men vi såg ingenting" i det telefonsamtalet. Den delen finns inte med i transkriberingen. I stället står där "ohörbart". 

Det görs en ny forensisk analys av samtalet som kommer fram till att det i själva verket hörs tydligt att han sa "men vi såg ingenting". Hedin menar att det kan vara tal om en förfalskning av telefonsamtalet. Han har försökt att få ta del av originalfilen av inspelningen samt övriga inspelningar, men blivit nekad på grund av sekretess. Anders Burén menar att även detta strider mot lagen. 

– Underrättelsen om hemlig avlyssning ska ske senast två veckor efter att man väcker åtal, men den skickades ett år senare. De plockar endast ut de samtal som ligger med i förundersökningen. Men han har rätt att lyssna på alla samtal där han deltar.

Efter att ha blivit nekad tillgång till de dokument som tillåter en hemlig avlyssning vände sig Karl Hedin till Telia, den operatör som rent tekniskt möjliggjorde telefonavlyssningen. I en mejlkonversation med en jurist på Telia skriver denna att de inte har kvar någon dokumentation eftersom den är hämtad av polisen och att sådan information endast arkiveras under den tid avlyssning pågår. (Se mejlkonversation nedan). 

Karl Hedin (Fagersta 29 april 2022): Härmed begär jag att få ta del av det exakta och samtliga underlag inklusive rättens tillstånd till hemlig avlyssning och elektronisk kommunikation avseende mitt abonnemang hos Telia. Tidsperiod september till och med oktober 2018. 

Telia (del av svar från Telias jurist): Telia har, enligt vad som tidigare framförts, ett ansvar mot de rättsvårdande myndigheterna. När Telia erhåller en begäran från Polisen, expedieras denna begäran, i detta fall avlyssning, och begäran, dokument från Polisen, som Telia får in arkiveras under den tid som avlyssning pågår. Därefter, när avlyssningen är avslutad, hämtas dokumentet av Polisen. Efter detta har Telia inte kvar någon dokumentation. Det finns sålunda inget material kvar hos Telia som berör det aktuella ärendet. 

Karl Hedin förtydligar därefter i ytterligare mejl att det inte är själva avlyssningen han är mest intresserad av att få från Telia, utan snarare det obligatoriska domstolsbeslutet att den hemliga avlyssningen ska få göras. Han frågar också varför polisen måste hämta dokumentationen. Men får inga fler svar från Telias jurist.

Fokus redaktion vänder sig nu till den utredare som drev fallet på uppdrag av åklagare Lars Magnusson, nämligen Anna Bergquist. Hon hänvisar dock till Polisens nationella mediecenter. 

– Jag har blivit avrådd att uttala mig. Det är så himla infekterat. Jag får inte uttala mig. Det är en säkerhetsfråga, säger hon. 

Några dagar senare får Fokus mejlsvar från Polisen, som påpekar att det inte är Anna Bergquists svar specifikt. "Svaren är att betrakta som svar från Polismyndigheten", står det. Där framgår att polisen inte vill avslöja sina arbetsmetoder och inget annat finns att säga än det som står i tillgängliga offentliga dokument.

Polisen är tydlig med att förundersökningen bedrevs utifrån att Vittnets uppgifter var riktiga. De hade ingen anledning att misstänka att Vittnet hade ägnat sig åt falsk tillvitelse.

Åklagaren Lars Magnusson ställer dock upp på att tala med Fokus muntligen. I den överklagan som han gjorde till hovrätten gäller inte längre uppgifterna från det "trovärdiga vittnet". Nu gäller det i stället de uppgifter som framkommer i det hemliga telefonsamtalet. 

Är det fortfarande din uppfattning att telefonsamtalet styrker att Karl Hedin har skjutit varg?

– Att han har jagat varg. 

Varför har Karl Hedin förhindrats partsinsyn i telefonavlyssningen?

– Det har han inte. Han och hans försvarare har suttit och lyssnat på de samtal som rör Karl Hedin. 

Han har väl rätt att ta del av hela avlyssningsmaterialet?

– Nej, bara hans egna samtal och det jag lägger fram som bevisning. 

Varför inledde ni inte en förundersökning gällande falsk tillvitelse då Vittnet erkände att hon har hittat på anklagelsen mot de misstänkta?

– Jag ansåg inte att det fanns en skälig misstanke om falsk tillvitelse. Min uppfattning var att hon stod under påverkan. 

Tycker du att ni på något sätt har agerat felaktigt?

– Det kanske inte fanns någon anledning att leta efter rester av en skjuten varg om det här samtalet mellan Karl Hedin och hans syster hade tolkats korrekt.

Och vad var den korrekta tolkningen menar du?

– Ja, alltså, det samtalet gav ju inte något stöd för att någon varg hade avlivats. 

Men du menar att det gav stöd för tanken att de försökte hitta en varg och avliva den?

– Ja. 

Att skjuta en varg ger inte mer än två år i straffskalan. Men det krävs för att man ska få till stånd en telefonavlyssning. Ändå görs det. Hur kan det ske?

– Det är ju en bedömning som tingsrätten gör när jag lägger fram uppgifterna. Uppenbart ansåg då tingsrätten att det var värre. 

Vi har inte kunnat få fram ens ett spår av någon dom från tingsrätten som visar att telefonavlyssning är laglig. Finns det verkligen någon sådan?

– Det är sådana uppgifter man inte får ut på grund av sekretess. Jag tror dock inte att någon i utredningen tvivlar på att beslut om telefonavlyssning har fattats av domstolen i detta ärende.

Jag talade med David Harrby, som var den domare som frikände Karl Hedin i Västmanlands läns tingsrätt. Han sa att det inte fanns i närheten av den bevisning som krävdes för att fälla honom. Hur kunde man då få till hemlig telefonavlyssning och frihetsberövande i 31 dygn?

– Jag anser att telefonsamtalet visar det. Dessutom visar hans korrespondenser och övrigt material att det är känt hur han resonerar i vargfrågan. Det finns också telefonsamtal som visar hur han resonerar när han uppmanar andra att jaga varg. Och att han anser att man ska tänka sig för innan man kontaktar Länsstyrelsen när man har skjutit en varg. 

Hur ser du på att en väsentlig del av telefontran­skriberingarna var borttagen vid rättegången?

– Det var jag som påpekade det felaktiga vad gäller telefontranskriberingen, säger Lars Magnusson.

Karl Hedin menar dock att medgivandet om feltranskriberingen kom först åtta månader efter samtalet och efter att han själv hade krävt att domstolen skulle lyssna av samtalen noggrant, eftersom han var av uppfattningen att inget kunde ha sagts som kunde leda till misstanken om skjuten varg. 

– Jag menar att det kan vara tjänstefel att inte ordentligt lyssna på ett samtal som var avgörande till att jag felaktigt frihetsberövades i 31 dagar, säger Hedin.  

Nu återstår alltså hovrättens dom som kommer att meddelas någon gång från och med den 22 september. Karl Hedin vet inte ännu hur han tänker gå vidare med fallet efter domen. Men han har funderingar på att anmäla åklagargruppen vid Rema, i synnerhet åklagarna Åse Schoultz och Lars Magnusson, för obefogat åtal. 

I brottsbalkens femtonde kapitel, femte paragrafen står: "Väcker någon åtal mot oskyldig med uppsåt att denne må bliva fälld till ansvar, dömes för falskt åtal till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader." Vidare står där att brottet får anses särskilt grovt om det innefattat missbruk av tjänsteställning. 

Karl Hedin har ännu inte bestämt sig.

– Jag vill gärna invänta den slutgiltiga domen från hovrätten, säger han. 

Problemet är bara att preskriptionstiden för det brottet går ut endast två dagar efter att hovrätten tar upp fallet.  

– Jag har svårt att tro att det är en slump att man har dragit ut på detta så att det endast är två dagars marginal mellan att fallet går upp i hovrätt, till dess att preskriptionstiden går ut, säger Karl Hedin. 

Går han vidare har han garanterar stöd från Anders Burén, som misstänker rena myndighetsaktivismen från åklagargruppen vid Rema.

– Det här handlar om en serie allvarliga övergrepp på en privatperson, som förmodligen bygger på en ideologisk övertygelse om att vargstammen ska bevaras och utökas. De driver vargjaktsmål in absurdum och skyr inga medel, säger han.

***

Läs även: Miljardären Karl Hedin frias – var misstänkt för att ha dödat varg med gift

Läs även: Striden om skogen