Livsstil viktigare än medicin

Om du har en genskada som gör dig särskilt sårbar för cigarettrök, då är chansen stor att du också har en annan genskada. En som gör att du får väldigt, väldigt svårt att sluta röka. Tala om lagen om alltings jävlighet. Det är en av de senaste pusselbitarna till bilden om cancerns orsaker.

När det gäller lungcancer vet vi sedan länge att rökning är den i särklass viktigaste riskfaktorn. Men vi vet fortfarande väldigt lite om varför det är snudd på omöjligt för vissa att sluta. Än mindre vet vi varför så få läkare och sjuksköterskor frågar sina patienter om de vill ha hjälp att sluta röka.

I dag kostar cancer ungefär 34 miljarder årligen i Sverige. Redan år 2020 kommer den siffran att vara omkring 55 miljarder. Till dess har notan för cancerläkemedel hunnit dubblas. Ändå går bara knappa 5 promille av samhällets totala kostnad för cancer till verkligt förebyggande åtgärder, så kallad primärprevention.

Den galopperande kostnadsökningen tvingar fram en omprioritering.

– Bara en sådan sak som bättre rökavvänjning kan spara miljardbelopp, säger Bo Lindblom vid Socialstyrelsen, en av utredarna bakom det nya cancerplanen.

Senare i år kommer också Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer om »livsstilspåverkande insatser i primärvården«. Där ska sjukvårdspersonalen få veta hur de ska jobba för att få oss att ändra levnadsvanor. Det handlar förstås om rökning och alkohol, om mat och motion, om sömn och solande. Fortfarande satsar både Cancerfonden och staten väldigt lite på forskning om hur vi bäst förebygger cancer. Sverige har med sin folkhemska faiblesse för att registrera allt och alla, mycket bra förutsättningar för den typ av forskning som behövs. Ändå vill det sig inte riktigt.

– Det är svårt att få pengar till forskning som gäller förebyggande åtgärder. Sådana studier är ofta långa och resurskrävande. Genforskning och kliniska behandlingsstudier har däremot goda möjligheter att få anslag, särskilt om den syftar till att ta fram nya läkemedel, säger Bo Lindblom.

Peter Allebeck är professor i socialmedicin vid Karolinska institutet, med inriktning mot hälsopolitik. Han påpekar att kunskapsläget när det gäller riskfaktorer för olika cancersjukdomar varierar »från noll till allt« beroende på vilken cancerform det gäller.

– För att kunna förebygga de två största cancersjukdomarna, bröstcancer och prostatacancer, måste vi veta betydligt mer om orsakerna. När det gäller melanom vet vi å andra sidan väldigt mycket.

Men även om kartläggningen av riskfaktorer långt ifrån är färdig finns det rön som är kända men som vi inte bryr oss om. Den kände epidemiologen Walter Willett har visat att rött kött ökar risken för tjocktarmscancer. Trots att den kunskapen gäller liv och död, är det helt andra kött-nyheter som får de stora rubrikerna, som att köttfärsen i kyldisken passerat bäst-före-datum.

I en ny rapport lyfter World Cancer Research Fund, WCRF, fram övervikt/fetma som en riskfaktor för flera cancersjukdomar: cancer i matstrupen, bukspottskörteln, tjock- och ändtarmen, bröstcancer och cancer i livmodern och njurarna. Samtidigt har samhället misslyckats med att förebygga fetma och övervikt.

Är det verkligen meningsfullt att satsa på preventionsforskning med tanke på att både sjukvården och allmänheten verkar ha så svårt att ta till sig kunskapen?

– Absolut. Om det fanns bra sådan forskning skulle de statliga forskningsråden ge pengar till den. Det är jag säker på, säger Peter Allebeck.

Fakta | Rökning farligast

Rökningen orsakar mer ohälsa och för tidig död än något annat som vi kan påverka. Det finns fortfarande 1 miljon rökare i Sverige.

Bland tonåringarna röker 30 procent av flickorna och 20 procent av pojkarna. Varje år blir 16 000 ungdomar rökare.

Andelen kvinnor i Sverige som dör i lungcancer har ökat kraftigt de senaste 20 åren och är numer den cancersjukdom som orsakar flest dödsfall bland kvinnor. Hos män är lungcancer den näst vanligaste dödsorsaken bland cancersjukdomar.