Lovskolan – där drömbetyg skapas på löpande band

För några år sedan hade läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim en grupp elever som helt saknade motivation till studierna. Hon utförde de påbjudna åtgärderna: Utfärdade betygsvarningar vid utvecklingssamtal, tillkallade möten med målsman för att varna om kommande underkända betyg, utredde eventuella studiesvårigheter och höll möten med rektor där hon redogjorde för elevernas problem, samt dokumenterade allt noggrant. Vid skolavslutningen i juni hade hon således ordentligt på fötterna för att ge eleverna underkänt.  

– Jag visste att jag gjorde rätt, men det är aldrig med glädje man sätter F, säger Filippa Mannerheim. 

Det som förvånade henne var att eleverna själva inte verkade bekymra sig. Och efter sommarlovet förstod hon varför.  

– Döm om min förvåning när samma elever som jag gav F traskade in till mina första lektioner efter sommaren med E eller ännu bättre i betyg.  

Eleverna hade nämligen, under en vecka i början av sommarlovet, läst upp sina betyg i den så kallade ”sommarskolan”.  

– Jag märkte omgående att betygen var ihåliga. De saknade fortfarande de grundläggande kunskaperna.  

Det blev således betyget F för eleverna även påföljande vår – och på det viset snurrade karusellen runt ända tills de slutade gymnasiet.  

– Förmodligen läste de upp sina betyg på sommarskolan även efter skolavslutningen, så att de blev behöriga för universitetet. Men där slutar mitt ansvar som lärare, säger Mannerheim.  

Sommarskolan, eller lovskolan som den formellt heter, är något som är reglerad i skollagen. En skolhuvudman är skyldig att erbjuda vissa elever lovskola. Utöver obligatoriskt anordnad lovskola finns även bestämmelser i skollagen om frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola. Den kan ges till elever från årskurs 8 och vidare hela vägen genom gymnasiet.  

Oavsett om skolhuvudmannen bedriver obligatorisk eller frivillig lovskola så betalar staten bidrag till skolan som genomför den. Varje år utgår cirka 150 miljoner kronor till landets skolhuvudmän för att bedriva lovskola. Under 2023 gick drygt 146 miljoner kronor till både privata och kommunala skolhuvudmän i landet. Men trots att påverkan på betygen kan vara avgörande och att betydande summor betalas ut till verksamheten, görs mycket få utvärderingar av myndigheterna Skolverket och Skolinspektionen om hur det går för sommarskolornas elever efter att betygen är satta. 

Filippa Mannerheim är inte ensam i sin kritik av sommarskolan. Det räcker med att skriva in sökordet ”sommarskola” eller ”lovskola” på medieplattformen X så dyker det upp mängder av frustrerade lärare som berättar sin version av problemet, se exempel i separat ruta. Ett av inläggen på X är extra intressant. Den välmeriterade skolforskaren Jörgen Tholin skriver: 

”Nu inträffar de magiska inlärningsveckorna när elever på en eller två veckor i sommarskola lyckas reparera nio års brister i t ex matematik. Sedan misslyckas väldigt många när de kommer till gymnasiet. Men det är ju någon annans bekymmer”.  

Vi återkommer till Tholin, men att få tag på lärare som vill låta sig intervjuas om sommarskolan är annars svårt. De flesta avböjer och de som kan tänka sig att medverka kräver anonymitet. 

– Priset när man gör det är väldigt högt. Man blir satt i frysboxen, får sämre lön och försämrar sin position. Det är extremt lågt i tak. Råkat ut för det många gånger så jag måste välja mina strider med omsorg. 

En lärare vid ett frigymnasium i Mellansverige, som vill vara anonym, vittnar om en elev med ursprung i Somalia som började på samhällsvetenskapliga programmet utan att kunna tala eller skriva begriplig svenska. Ändå hade eleven godkända grundskolebetyg i såväl svenska som engelska och matematik – vilket hon hade fått från kommunens sommarskola.  

– Någon språkutveckling märkte jag inte av. I alla fall inte av det svenska språket eftersom hon uteslutande kommunicerade med andra somaliska elever, säger en annan lärare på skolan om eleven.  

Och om hur det gick för henne på de nationella proven säger läraren: 

– Jag har inte för mig att hon klarade något nationellt prov i svenska som andra-språk. Vad jag vill minnas så var det väldigt få kurser hon klarade över huvud taget på grund av sina språkliga brister.  

En annan lärare, på ett gymnasium i Mälardalen, som har arbetat på en privat gymnasieskola som anordnade sommarskola till sina elever och som själv har arbetat på just en lovskola säger: 

– Det skulle formligen trummas igenom elever med godkända betyg. På ”utspringsdagen” hade eleverna kanske åtta till tio F. Och tio dagar senare har de vänt skutan och blivit behöriga till högskolestudier.  

Hon berättar vidare att många lärare i den sommarskola där hon själv arbetade inte var behöriga eller var behöriga i andra ämnen än de som de skulle undervisa i. Och själva undervisningen var det heller inte mycket bevänt med: 

– De kunde sätta mig på matteundervisning trots att jag inte är mattelärare. Det räckte med att jag hade lärarlegitimation. Jag delade ut uppgifter som de fick arbeta med, men hade ingen möjlighet att kontrollera om de fuskade eller inte, säger läraren.  

Men några lärare vågar, likt Filippa Mannerheim ovan, gå ut öppet med kritik mot lovskolorna. En av dem är Therese Rosengren, gymnasielärare på en privatägd skola i Stockholmsområdet. Hon har bland annat i krönikor och debattartiklar öppet kritiserat såväl lovskolor som andra tveksamma metoder att rädda elevers betyg. Rosengren menar att systemet med lovskolor var något som började växa fram i samband med friskolereformen och att både kommunala och privata skolor då i allt högre grad måste konkurrera om eleverna och att en tungt vägande faktor då är vilka betyg eleverna får i en given skola. Enligt Rosengren är det i dag mer regel än undantag att det utgår order från skolledningen om att elevers betyg måste ”fixas till”. 

– Jag har tagit emot elever med mycket låga kunskaper. Jag har ofta undrat hur de har lyckats få godkända betyg. I vissa av fallen har eleverna själva sagt att de: ”fixade till betyget på en lovskola”, säger Therese Rosengren.  

– Sedan sitter de på mina lektioner i frid och fröjd. Det blir sedan mitt uppdrag att på ett teoretiskt studieförberedande program dra upp dessa elever till E-nivån.

Skolinspektionen är den myndighet som utövar tillsyn på skolområdet, men dess kontroller görs inte tillräckligt uttömmande, menar Rosengren. I synnerhet inte när det gäller lovskolorna.  

– Jag har deltagit i flera skolinspektioner under årens lopp. Jag har aldrig varit med om att de har synat lovskolan i sömmarna.  

Hon berättar också att tillsynstillfällen aviseras flera månader i förväg och att skolhuvudmannen därför har goda möjligheter att dölja eventuella brister.  

– Jag har själv upplevt, och har även hört andra lärare berätta, att personalen måste genomföra ”genrep” inför Skolinspektionens besök. Eftersom Skolinspektionen även meddelar vilket tema inspektionen ska ha så är det extra lätt att lägga fokus på just detta, som till exempel ”inkludering” eller ”elevmedbestämmande”.  

Och även om Skolinspektionen uppdagar brister i verksamheten så verkar sådana sällan få några allvarliga konsekvenser.  

– Skolinspektionen kan hota med en uppföljande inspektion om de inte är nöjda. Men först får skolan några månader på sig att visa en handlingsplan om hur de ska komma tillrätta med problemen. Ofta räcker det så. 

Skolinspektionen kan utfärda vitesföreläggande och i sällsynta fall även stänga en skola. Hoten om vite blir emellertid ofta slag i luften.  

– Viteshot kan rulla på i flera år för att sedan dras tillbaka, när skolan har uppvisat en godkänd handlingsplan, säger Rosengren.  

Och när Fokus når Birger Östberg, kommunikatör på Skolinspektionen, visar sig läget vara ännu sämre än vad som kunde befaras.  

– Ingen tillsyn görs vad gäller lovskolorna, säger Östberg.  

Under pandemin gjordes visserligen två granskningar på distans, men de var mer inriktade på hur skolhuvudmän organiserade dessa och hur skolorna arbetade med att motivera aktuella elever att delta i lovskolan. 

– Dessa båda granskningar var främst en del i kartläggningen av pandemins effekter för skolan, säger Birger Östberg.  

Finns det några krav på behöriga lärare eller undervisningstimmar för lovskolorna? 

– Ja. Obligatorisk lovskola som anordnas under terminen ska omfatta minst 25 timmars undervisning. Anordnas den efter terminens slut ska omfattningen vara minst 50 timmar. Det är dock lite krångligt då man kan anordna frivillig sommarskola både med eller utan statsbidrag. Då gäller andra regler. 

Birger Östberg hänvisar i övrigt till Skolverket vad gäller lovskolornas verksamhet och utvärderingen av dem. Men inte heller där får Fokus någon värdefull hjälp. 

– Skolverket har inget tillsynsuppdrag, det är det Skolinspektionen som har, så vi kan inte svara på kritik kring lovskolan, säger kommunikatören Helena Messing Berg på Skolverket.

 Finns det någon statistik på hur många som blir behöriga till gymnasiet efter att ha gått sommarskola efter nian, eller överhuvudtaget någon statistik över hur det går för dem senare? 

– Nej, vi tar inte in statistik kring just lovskola. Vad vi har siffror på – men inte kan härleda till just lovskola – är hur många elever som vi ser var behöriga till gymnasiet den 15 oktober men som inte var det den 18 juni. Det har alltså tillkommit drygt ett par tusen elever efter den 18 juni varje läsår men vi kan inte koppla det specifikt till lovskolan. 

Åter till skolforskaren Jörgen Tholin vid Göteborgs Universitet. Under åren 2018 till 2020 ledde han på regeringens uppdrag betygsutredningen, med uppdrag att utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan.  

– Det är mycket märkligt att det finns så få djuplodande utredningar, varken från Skolverket eller från politiskt håll, angående lovskoleverksamheten. Inte minst med tanke på hur mycket pengar som läggs ner på den, säger Jörgen Tholin.  

Han instämmer i den bild som ges av de frustrerade lärare som Fokus varit i kontakt med. 

– Vi hörde kritiken från mängder av lärare när vi reste runt med förra betygsutredningen. Många menar att eleverna som blir godkända med hjälp av sommarskola klarar sig dåligt sedan. Betygen är i många fall ihåliga och de får stora svårigheter på gymnasiet. Samt att det är många obehöriga lärare som undervisar. 

Men i statistiken är det svårt att se om betygen som eleverna får kommer från lovskola eller ordinarie undervisning. Därför är det också svårt att se vilken nytta som lovskolan egentligen gör.  

– Men man behöver inte lyfta på många stenar innan det kommer oerhört många vittnesmål om att betygen inte motsvarar kunskaperna och att det sedan går dåligt för eleverna i gymnasiet, säger Tholin. 

Av rapporten Grundskolebetygens betydelse för resultatet i gymnasiet som gjordes 2022 framgår att elever som har läst upp ett betyg i en lovskola klarar sig sämre än elever som har fått betyg enligt den normala ordningen. Av de elever som gick ut grundskolan med betyget F i matematik, engelska, svenska eller svenska som andraspråk och som läste upp sina betyg under sommaren, var det mellan 30 och 48 procent som klarade en gymnasieexamen tre år senare. Bland elever med betyget E i motsvarande ämnen i årskurs 9 klarade mellan 46 och 73 procent en gymnasieexamen, beroende på val av program.  

Jörgen Tholin skulle gärna se tydligare kontroll och uppföljning av lovskolorna, både hos myndigheter och politiker.  

– Lovskolan är ett smidigt sätt för såväl politiker och myndigheter som skolhuvudmän att visa att de gör något genom att bättra på betygsstatistiken. Men det är mycket pengar som går till verksamheterna och intresset borde vara större.  

Varför tror du att tystnaden om problemen med lovskolorna är så stor?  

– I dag verkar skolan på en marknad. Den lärare som yppar kritik mot den egna verksamheten kan upplevas besvärlig. Hos makthavare på alla nivåer finns en önskan om att så många elever som möjligt ska bli godkända. Det ligger för lite fokus på om kunskaperna de får verkligen räcker till.  

***

Läs även: Stenbecks stjärnfall

Läs även: Brittiska "patrioter" sticker sitt land i brand