Sagan om rinken
I mars 1875 spelades världens första organiserade ishockeymatch i Montreal, Kanada. Matchen spelades på en nybyggd rink, inklämd mellan gatorna Stanley och Drummond i stadens centrum. Avståndet mellan gatorna var 200 fot. Av den anledningen har alla officiella hockeyarenor sedan dess haft samma mått – dryga 60 meter.
När hockeyn i hemlandet Kanada nu åter hamnar i centrum genom den upphaussade OS-turneringen i Vancouver är just frågan om rinkens storlek central. För även om hockeyrinkarna på båda sidorna av Atlanten är lika långa, skiljer sig bredden. I Nordamerika, och följaktligen i proffsligan NHL, är bredden 26 meter – lika bred som Victoria Skating Rink i Montreal var när den byggdes 1875. I Europa är rinkarna, med några få undantag, alltid 30 meter breda.
30-metersbredden fastställdes i reglerna inför OS 1936 i Garmisch, berättar Szymon Szemberg, kommunikationschef på Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) i Schweiz.
– Innan dess spelade man på alla möjliga mått, vissa hockeymatcher spelades på ytor som var mer bandybanor.
Enligt Szymon Szemberg finns inget bra svar på varför IIHF bestämde sig för just 30 meters bredd. Två teorier finns. Dels att man i europeisk hockey var van vid större ytor, med tanke på bandyn. Dels att man valde något som såg logiskt ut i det metriska systemet, alltså 60 gånger 30 meter.
Liten eller stor rink är ingen liten fråga. Inför OS har det diskuterats hur mycket europeiska lag som Sverige missgynnas av att turneringen spelas på liten rink. Det är en bianledning till att nästan samtliga herrspelare som har tagits ut till det svenska OS-laget till vardags spelar på en sådan i NHL.
Schablonbilden är att en större rink ger ett långsammare spel och gynnar mer tekniska spelare (som de europeiska), och att en mindre ger ett snabbare som gynnar spelare med fysik (som nordamerikanerna). Detta skulle alltså vara kunna vara en delförklaring till att det var två europeiska lag, Sverige och Finland, som spelade den senaste OS-finalen i Turin. På stor rink.
Men enligt Szymon Szemberg finns inga belägg för några kategoriska uttalanden om vilken storlek som ger vilken typ av spel.
– Det enda man vet är att det bästa laget vinner oavsett rinkstorlek och oavsett om laget är från Nordamerika eller Europa. Många tekniska spelare hävdar faktiskt att deras teknik kommer bättre till sin rätt på liten rink, säger han.
I Europa har det på senare tid kommit krav på att införa mindre rinkar även här. Ligorna i Tyskland och Finland har till exempel på senare år infört NHL-storleken. Även i Sverige har debatten rasat det senaste året, där SVT:s hockeyexpert Niklas Wikegård varit den främste förkämpen för ett krympande av svenska hockeyrinkar.
Debatten gick så långt som till ett förslag om mindre rinkar till elitseriesäsongen 2010/2011, som dock röstades ned i Hockeyligans styrelse den 20 januari.
Hur det går för de svenska hockeyherrarna i OS-debuten mot Tyskland, får vi reda på natten mot torsdag den 18 februari, klockan 1.30 svensk tid.
Damernas OS-final i ishockey spelas klockan 00.30 fredagen den 26 februari, och herrarnas klockan 21.15 söndagen den 28 februari.