»Slå ihop Riksbanken och finansinspektionen«

Urban Bäckström är vd för Svenskt Näringsliv men under nio år var han chef för Riksbanken. Under den tiden fick han bland annat hantera följderna av it-bubblan och den följande it-kraschen. Nu tycker han att det är hög tid att agera för att undvika framtida finanskrascher.

– Slå ihop Finansinspektionen med Riksbanken. Finansinspektionen har haft alldeles för många roller, det vore mycket bättre att samla styrkorna och skapa ett enda finansiellt centrum, säger han till Fokus.

Bäckström är inte bara gammal riksbankschef, han har också ett förflutet på finansdepartementet, där han var statssekreterare i Carls Bildts borgerliga regering i början av 90-talet då den svenska finanskrisen slog till.

Han menar att en enda institution för styrning av finansmarknaden skulle bli mer effektiv än två. Finansinspektionens roll skulle samtidigt renodlas så att en del funktioner flyttades över till andra myndigheter. På så vis kunde den helt koncentrera sig på den finansiella stabiliteten.

Bäckström anser också att det är viktigt att hitta instrument för att bromsa en galopperande kreditexpansion i god tid, innan marknaden blir överhettad och går över styr. Hade USA haft instrument för det hade staten aldrig behövt ta över bostadsinstituten Freddie Mac och Fannie Mae.

– Bankerna tenderar att öka utlåningen i god konjunktur och minska den i nedgångsperioder. Staten skulle exempelvis behöva variera kapitaltäckningskraven hos bankerna för att minska risken för alltför snabb kreditexpansion, säger han.

Bäckström menar att kraven på bankerna att ha tillräckligt med kapital i ryggen för att klara sina åtaganden borde öka i högkonjunktur, när risken faktiskt ofta ökar. Målet är att på så sätt minska risken och skapa en mjuk inbromsning. En sammanslagning av Riksbanken och Finansinspektionen skulle kunna dra gränserna och bestämma när kraven skulle öka.

Urban Bäckström är också tveksam till den amerikanska centralbankens och finansdepartementets fond på 700 miljarder dollar, som ska köpa upp dåliga lån av bankerna.

– Hur ska de sätta priserna? Om de sätts för lågt vill bankerna inte sälja. Sätts de för högt innebär det att aktieägarna i problembolagen tjänar på upplägget medan staten, det vill säga skattebetalarna, betalar för mycket. Däremot är det klart att den amerikanska staten måste ingripa på något sätt i det läge som nu är.

Han tycker att den svenska modellen från bankkrisen var bättre, men den byggde på ett statligt ägande som skulle gå längre än de amerikanska myndigheterna gör. I den svenska modellen tog staten över ägandet, tömde bolaget på ägarnas kapital, och först därefter sköt staten till pengar. Det överskott som sedan blev när fastigheterna såldes i en stigande marknad kom då staten och skattebetalarna till del, inte de gamla aktieägarna.

– Man ska rädda systemet, inte de som äger bankerna.

Urban Bäckström är tveksam till att intervenera i marknaden.

– Det är ingen bra idé att försöka få upp de amerikanska fastighetspriserna. De ska ner till mer uthålliga nivåer. Dessutom har människor tagit på sig för mycket skulder och det är oundvikligt att detta skuldberg måste amorteras ned.