Träna din hjärna

Vem har inte varit med om att gå in i ett rum för att hämta den där grejen man saknar, för att i nästa stund ha glömt bort vad det var? Att vara glömsk och ha lite dåligt korttidsminne är något som många människor känner igen och ibland lider av. Vilket många företag har insett. 2005 släppte tv-spelstillverkaren Nintendo spelet Brain Age, som de hävdade kunde förbättra minnet med bara några minuters träning om dagen.

– De hade inga som helst vetenskapliga bevis för att det fungerar, kommenterar Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap på Karolinska Institutet i Solna.

Men själva idén om hjärngympa är något som forskarna tar på största allvar. Torkel Klingberg forskar själv om hur datorprogram kan förbättra den kognitiva förmågan. De datorprogram som han varit med och utvecklat var ursprungligen tänkta att hjälpa barn med ADHD, men nu har även fullt friska vuxna testpersoner visat sig hjälpta av minnesträning.

- Framförallt är det koncentrationsförmågan och arbetsminnet som förbättras. Men det räcker inte med några minuter om dagen. Det krävs intensiv träning åtminstone fem dagar i veckan under en längre period för att se resultat, säger Torkel Klingberg.

I somras presenterade forskare vid University of California en stor studie på friska, äldre människor. Försökspersonerna fick spela ett dataspel inriktat på att förbättra deras visuella perception, förmågan att varsebli, tolka och sammanfoga synintryck. Efter tio timmars träning hade de förbättrat denna förmåga avsevärt och förbättrat sitt visuella arbetsminne, alltså förmågan att kontrollera information under kortare stunder, med tio procent.

Denna typ av forskning blir allt vanligare. Med åldrande befolkningar ökar också förekomsten av demenssjukdomar, varför det blir mer och mer intressant att finna nya sätt att motverka åldrandets effekter på hjärnan. Och den senaste forskningen visar att det faktiskt går att hålla hjärnan ung med hjälp av träning.

- En generellt aktiv livsstil verkar skydda mot demens, säger Miia Kivipelto, docent i geriatrik som forskar på hur man kan förebygga demens och glömska.

Hon arbetar bland annat med två större befolkningsstudier bestående av 1500 personer i Finland och 1400 i Sverige, där forskarna undersöker livsstil och risken att drabbas av demens.

Genom aktivitet påverkas hjärnans själva struktur – kontakterna mellan nervcellerna ökar. I så måtto kan hjärnan liknas vid vilken muskel som helst, den är plastisk och går att påverka genom träning. I senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Neurology visar amerikanska forskare att fysisk aktivitet hos äldre förhindrar att hjärnan krymper. Hjärnvolymen minskade betydligt mindre hos dem som promenerade omkring en mil i veckan, jämfört med de försökspersoner som levde mer stillasittande liv. Minskad hjärnvolym leder till både sämre minne och fattningsförmåga och kan dessutom ge upphov till demenssjukdomar som alzheimer.

Det är däremot svårare att veta om det är fysisk, mental eller social aktivitet som är viktigast när man vill boosta sin hjärna, påpekar Miia Kivipelto. Det kan vara lika viktigt att odla sina sociala kontakter som att lösa korsord eller köra ett pass i gymmet. Som exempel nämner hon att människor med hög utbildning löper mindre risk at drabbas av demens.

Forskare från Rush University Medical Center i Chicago publicerade tidigare i höst en stor studie i Neurology. Den innefattar 1157 personer fyllda 65 år, som följts under 12 års tid, och visar att pensionärer som ägnar sig åt korsord och pussel kan klara sig från att drabbas av demenssjukdomar som alzheimer längre än andra.

Men detta resultat var inte det mest häpnadsväckande med studien. Den visade nämligen också att de som ägnat sig åt olika former av hjärngympa genomled ett snabbare sjukdomsförlopp när demensen väl satte in. Forskarna påpekar dock att den totala sjukdomstiden för de dementa försökspersonerna var kortare än vad den skulle ha varit om de inte aktiverat sig.

Rådet från forskarna är därför självklart.

- Försök leva ett så aktivt liv som möjligt, inte minst som pensionär. Hitta saker som du mår bra av och tycker är roliga, säger Miia Kivipelto.