Trots kriserna – flygande (S)tart för Andersson
Magdalena Andersson sitter bergfast i sadeln efter 100 dagar som statsminister. Ur ett politiskt perspektiv kunde jobbet knappast ha börjat bättre.
Toppbild: Johan Nilsson / TT
»Statsminister Magdalena Andersson, välkommen hit!«. Det var inte hennes debut i SVT:s Skavlan, men det var första gången som Magdalena Andersson var där i rollen som svensk statsminister.
Samma dag hade hon officiellt tillträtt efter konseljen hos kungen och regeringsförklaringen i riksdagen. En vecka tidigare hade hon valts som ny statsminister men senare avgått samma dag efter att Miljöpartiet valt att lämna regeringen.
Magdalena Andersson
Ålder: 55 år.
Familj: Man och två vuxna barn.
Aktuell: 100 dagar som statsminister.
Bakgrund: Utbildad på handelshögskolan i Stockholm, arbetade på finansdepartementet under Göran Persson på 90-talet.
Joey Tempest har precis uppträtt med en akustisk version av after ski-hiten The Final Countdown. »Första hela arbetsdagen på jobbet och man får träffa Joey Tempest. Det kan inte bli bättre.« Hos Fredrik Skavlan skulle den tidigare finansministern och enda kandidaten i socialdemokraternas partiledarval 2021 profilera om sig från stel siffernisse till folkkär statsminister.
Hon hade ännu bara hunnit ha sitt ämbete i mindre än ett dygn.
»Jag har ju bara varit statsminister i lite mindre än 24 timmar, så det är kanske lite tidigt att utvärdera«, säger Magdalena Andersson.
Formellt var det sant, men nästintill allt hade pekat ut riktningen för både henne och socialdemokratin redan samma dag som Stefan Löfven meddelade sin avgång under sitt sommartal i slutet av augusti förra året.
Intervjun hos Skavlan blev en publiksuccé.Tidigare hade hon fått dras med en offentlig bild av sig själv där hon framstod som tvär, tråkig och fyrkantig. Men hos den norske programledaren vändes rakheten till skarphet, tråkigheten till statsmannamässighet och fyrkantigheten till integritet.
Hon var personlig när hon pratade om sin far, rapp i käften bredvid Felix Herngren och visade på självdistans när Skavlan spelade upp ett klipp från 2015 när Magdalena Andersson började bråka med dåvarande talmannen Tobias Billström från talarstolen.
Ett par veckor efter intervjun skrev tidningarna om Magdalenaeffekten. I opinionsmätningarna steg partiet till nivåer runt 30 procent igen, så högt hade man inte varit sedan starten av pandemin 2020.
Oppositionen var orolig. En grupp moderater startade en räddningsaktion för Liberalerna för att man på något sätt skulle få en chans att putta bort Magdalena Andersson från statsministerstolen. Sverigedemokraterna står stilla i opinionen. Moderaterna och Kristdemokraterna lika så.
Oron från borgerligt håll började synas utåt. Dagens Industris PM Nilsson pratade till exempel om att det mesta tyder på att det blir minst åtta år till med Magdalena Andersson efter åtta år med Stefan Löfven.
Magdalenaeffekten, ja. Efter de första hundra dagarna verkar det fortfarande som att läget in i valrörelsen ser bra ut för 55-åringen från Uppsala. Städskandaler och annat har fortfarande inte bitit på henne. Frågan är vad ett krig i Europa kommer att betyda.
Den fjärde november 2021 i Göteborg. Ingvar Carlsson var där. Göran Persson visade upp sig utanför kongresshallen. Karl-Petter Thorwaldsson gick som vanligt runt i lokalerna och hördes allra mest. Han visste det ännu inte, men en månad senare skulle han utses till ny näringsminister i en socialdemokratisk enpartiregering.
Förhoppningarna som partiet la på den nyvalda partiledarens axlar var enorma. Distrikten stod eniga bakom nomineringen och när hon valdes på partikongressen i Göteborg grät vissa av ombuden av stolthet. Både det mer högerinriktade distriktet Stockholms län och vänstergänget i Stockholms stads förening stod alla och applåderade.
I talet sa Magdalena Andersson det som redan hunnit bli synonymt med hennes nya regering. Det handlade om att vända på varje sten för att knäcka gängen och för att bryta segregationen. Vinstjakten i välfärden skulle stoppas. Klimathotet ska stoppas med gröna investeringar. Inför kongressen hade det blåst upp till strid i ett par ekonomiska frågor där vänsterfalangerna ville gå längre än partistyrelsen, men de flesta striderna kunde lösas genom kompromisser innan förslagen skulle upp till röstning.
Vänsterrösterna i partiet ville ha en mer expansiv finanspolitik där både överskotts- och balansmål slopas till förmån för lånade pengar för stora investeringar. De hade tagit fasta på Magdalena Anderssons jämlikhetsrapport som presenterats tidigare under året där hennes arbetsgrupp bland annat ville höja kapitalskatterna och stoppa vinstjakten i välfärden. Det var annat ljud i skällan jämfört med hennes år som finansminister och åren under Persson på finansdepartementet under 90-talet när budgetregler, ansvarsfull finanspolitik och välskötta statsfinanser var det som gällde.
"Det var så jävla mycket nej till allt". (Källa med god insyn i Socialdemokraterna om de första reaktionerna på den politik Magdalena Andersson ville föra).
Det arvet såg i mångt och mycket ut att leva kvar när Magdalena Andersson senare skulle väljas. Gärna satsningar – men inte till vilket pris som helst. Daniel Suhonens gäng i Reformisterna hade höjt sina röster för en vänstergir i den ekonomiska politiken, men det fick man inte mycket för.
– Jag skulle nog ändå säga att det blev lite förvånande när motionsbehandlingen och riktlinjerna släpptes. Det var så jävla mycket nej till allt, sa en källa med insyn till Fokus när kongresshandlingarna släpptes.
Även om den nya statsministern retoriskt hade låtit som en mer traditionell vänstersocialdemokrat än vad Stefan Löfven gjorde under sina år som statsminister var det inte aktuellt att gå samma väg som tyskarna gjort. Där hade man med hjälp av en statlig investeringsbank ordnat finansiering till stora statliga investeringar, bland annat för den gröna omställningen. Den typen av ekonomisk politik vill inte Magdalena Andersson driva.
– Magdalena Andersson tycker inte så och kan ta den debatten varje dag i veckan. Hon kommer inte låna upp på nästa generation, fortsatte källan.
Partiledningen fick mothugg på kongressen av vänsterdistrikten, men man enades i en kompromiss. Sverige ska kunna låna till stora klimatsatsningar, men det finanspolitiska ramverket anses fortfarande vara viktigt. Överskottsmålet slopas – men i stället har man ett balansmål. Det blir ingen statlig investeringsbank – men man använder sig gärna av kreditgivare som redan finns. Fastighetsskatten fick ett nej av kongressen men kapitalskatterna kan höjas.
Magdalena Andersson fick till och med Reformisterna med sig. Sedan dess har det varit lugnt i partiet. Källor inom S som Fokus pratar med delar bilden av ett parti i harmoni.
Det finns skillnader i ledarskapet mellan Magdalena Andersson och Stefan Löfven, säger röster inom S. Stefan Löfven var en uppskattad partiledare, men han var inte lika tydlig i sin ideologiska drivkraft som Magdalena Andersson, säger en röst. Alla i partiet vet vad Magdalena Andersson tycker om finanspolitiken (någon jävla ordning måste det vara), om segregationen (vänd alla stenar) eller om vinster i skolan (jakten ska stoppas, säger hon gång på gång). Partiet har blivit tryggare i sina ideologiska positioner, säger en person med god insyn.
Med Magdalena Andersson har partiet en ledare som är stabil i debatterna, påläst och taktisk, menar hennes förespråkare. I stället för att prata om ett valresultat runt 30 procent pratar en del optimister i partiet om att man borde sikta högre, upp mot 35 procent.
Så har det inte låtit i Socialdemokraterna de senaste åren. Medvinden har smittat av sig på partimedlemmarna.
Men även om vägen fram till statsministerposten fortfarande ser trolig ut finns det vissa moln på himlen. Ett är att två av partierna som står bakom henne, Centern och Vänsterpartiet, ogillar varandra starkt. Det tredje, Miljöpartiet, har sagt sig vägra rösta på ett regeringsalternativ som man själv inte ingår i. Magdalena Andersson har i intervjuer inte uteslutit en sådan lösning, men samtidigt har flera röster inom socialdemokratin som Fokus pratat med varit nöjda med att slippa förhålla sig till Miljöpartiet. Det var ingen slump att det var den socialdemokratiska ministern Annika Strandhäll och inte hennes företrädare Per Bolund som tog beslutet om slutförvar av kärnkraftsavfall i Östhammar, till exempel. Kärnkraften är inte något som Socialdemokraterna aktivt driver på, men är inte heller samma kategoriska motståndare som Miljöpartiet är. Så är det av flera skäl. Ett är att en del av kommunerna runtom i landet som berörs av kärnkraftsfrågan direkt har socialdemokratiska kommunalråd.
"Det var Miljöpartiet som fördröjde. Det kan inte hon säga som minister, men det kan jag säga". (Andreas Erlandsson (S), kommunalråd i Oskarshamn om varför det tog så lång tid innan beslutet om slutförvar av kärnavfall kom).
Socialdemokratiska kommunalråd vill i regel precis som moderata kommunalråd att alla beslut som gynnar den lokala tillväxten ska tas på alla nivåer. Vissa kommunalråd klagade i samtal till sina lokala riksdagsmän. Andra sa det bara rakt ut till den som ville lyssna.
– Det visar på det vi sagt att han inte ville ta beslutet. Att det var Miljöpartiet som fördröjde. Det kan inte hon säga som minister, men det kan jag säga. Det var det vi märkte. Det var inga vettiga argument de kom med. De ville inte ta beslutet, sa till exempel Oskarshamns socialdemokratiska kommunalråd Andreas Erlandsson till Fokus när beskedet om att regeringen snart skulle klubba ett slutförvar kom i början av december.
Från borgerligt håll brukar det sägas att Socialdemokraterna gör allt för att behålla makten. Partiet brukar inte gilla att sitta i opposition och pratar ogärna om hur det var i partiet under först Mona Sahlin och sedan Håkan Juholt. Det tog åtta år att ta tillbaka regeringskansliet från Moderaterna och sedan dess har Socialdemokraterna suttit kvar oavsett vad som har hänt.
Decemberöverenskommelsen både kom och föll. Januariavtalet likaså. Men eftersom alliansen inte höll sams och eftersom Sverigedemokraterna fortfarande inte välkomnats av alla partier i den borgerliga oppositionen har inte Ulf Kristersson kunnat samla något stöd bakom sig i statsministeromröstningarna.
Samtidigt har väljarna i mitten rört på sig. Annie Lööfs centerpartistiska väljare har gått något vänsterut och stödet bakom partiledningens linje i statsministeromröstningarna är grundmurat. Centerns väljare vill hellre ha Magdalena Andersson än Ulf Kristersson som statsminister.
Men förflyttningar är en sak, stabila regeringsunderlag någonting annat. Det är fortfarande långt mellan Vänsterpartiets och Centerpartiets olika världsbilder. Nooshi Dadgostars parti har visat sig på styva linan flera gånger under det senaste året, bland annat när man förhandlade fram mer pengar till pensionärerna för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister.
I Centerpartiet har den slagfärdige visionären Martin Ådahl blivit ny ekonomisk-politisk talesperson. Han och hans parti har flera gånger sagt att man inte tänker förhandla budget med Vänsterpartiet där Ali Esbati nyligen efterträtt den omtyckta Ulla Andersson som ekonomisk-politisk talesperson. Redan i samband med att Magdalena Andersson valdes för första gången markerade Centerpartiet mot Vänsterpartiet genom att inte rösta för regeringens budget, vilket i förlängningen innebar att Magdalena Andersson regerar på budgetändringar som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna förhandlat fram.
Magdalena Andersson tonade ner problemen med det när hon hade valts, men mycket tyder på att hon kommer att få kämpa för att få igenom sina budgetar även om hon vinner valet nästa år. Både Nooshi Dadgostar (V) och Ebba Busch (KD) har uppmanat Annie Lööf (C) att lämna sitt block, men eftersom hon har stöd från partiets väljare för sitt agerande i riksdagen tyder inget i nuläget på att Centerpartiet kommer att ompröva sin position.
Ändå är det här inget som oroar socialdemokrater som Fokus pratar med i dag. Har man klarat sig genom senaste mandatperioden kan man nog klara sig minst en mandatperiod till. I alla fall om Miljöpartiet håller sig kvar i riksdagen. Företrädare för S ser gärna att samarbetet med Annie Lööf fördjupas, men är ändå självsäkra i att Vänsterpartiet kommer att stödja Magdalena Andersson även efter valet.
Det hade bara gått drygt tre månader sedan hon hade blivit statsminister och flyttat från villan i Nacka till Sagerska palatset, ett stenkast från Rosenbad och riksdagen. Nu skulle hon hålla sitt första tal till nationen som svensk statsminister.
Ukraina hade invaderats av Ryssland. Kriget hade raderat ut den dagspolitiska dagordningen fullständigt. Statsvetarna brukar säga att sittande statsministrar gynnas i opinionen av att leda ett land i kris.
– Många svenskar ser det som självklart att räcka en hjälpande hand till den som är under angrepp. Men jag vet att det också finns de av oss som frågar sig vad detta får för konsekvenser för Sverige. Blir vi därmed en måltavla för rysk vedergällning?
Det var tisdag kväll och under den föregående helgen hade Vladimir Putins Ryssland inlett en storskalig invasion av grannlandet Ukraina. Sedan dess hade allt gått snabbt i politiken.'
Som statsminister är min första och sista fråga inför varje beslut: Vad är bäst för Sveriges säkerhet? (Magdalena Andersson i sitt tal till nationen med anledning av Rysslands invasion av Ukraina).
Den socialdemokratiska regeringen skickade för första gången sedan andra världskriget vapen till en stridande part. Då var det Finland, nu var det Ukraina.
– Jag har noga övervägt båda perspektiven. Som statsminister är min första och sista fråga inför varje beslut: Vad är bäst för Sveriges säkerhet? frågade sig statsministern i talet.
Sverige hade som enda land utanför Nato tagit beslut om att stödja Ukraina med defensiva vapen.
– Min slutsats är att svensk säkerhet tjänas bäst av att vi hjälper Ukraina att försvara sig.
Beslutet togs i nästintill full politisk enighet. Alla partier förutom Vänsterpartiet röstade för att skicka vapen till Ukraina. Talet applåderades av företrädare från samtliga politiska partier i riksdagen. Det var kort, bara åtta minuter, men det var kärnfullt.
I talet lovade hon mer pengar till försvaret. Dagen efter upprepade hon budskapet i samtal med övriga partiledare. Oppositionen har krävt ökad takt på försvarsinvesteringarna för att nå upp till två procent av BNP, men Magdalena Andersson har inte velat ge några raka svar på hur mycket pengar som ska riktas till försvaret.
Utvecklingen i försvarsfrågan är symptomatisk för hur det har sett ut i den svenska rikspolitiken sedan krisen bröt ut. Under statsministerns frågestund veckan innan var tonläget allvarligt från samtliga övriga partiledare som var på plats.
– Vår ledstjärna måste vara samling, samarbete, nationell enighet och handlingskraft. Inom vårt land och mellan våra partier, men också för vår kontinent, sa Ulf Kristersson från talarstolen.
Liknande budskap upprepades av både Nooshi Dadgostar (V) och Henrik Vinge (SD).
Samma dag som Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina presenterade Coronakommissionen sin slutrapport. En vanlig dag hade slutsatserna varit sprängstoff. Regeringen gjorde sig beroende av Folkhälsomyndigheten, menade kommissionen. Åtgärderna för att begränsa smittan var både för små och kom för sent, meddelade ordförande Mats Melin på en presskonferens i riksdagens andra kammare.
En vanlig vecka utan en geopolitisk kris hade rapporten dominerat de svenska medierna.
Rapporten slog visserligen fast att överdödligheten i Sverige inte var särskilt hög i jämförelse med övriga europeiska länder, men smittspridningen hade kunnat begränsas med tidigare och snabbare insatser. Oppositionen spelade sin roll i dramat. Moderaterna kritiserade regeringen för senfärdighet. Kristdemokraterna kritiserade ledarskapet, men kritikerna talade för döva öron. Corona var då, kriget är nu.
Enligt SOM-institutet nästintill fördubblades förtroendet för regeringen i samband med pandemins utbrott. Enligt SOM-institutets förtroendemätning från 2020 innebar pandemin dessutom en minskad polarisering då förtroendet för regeringen också ökade hos sympatisörer till partier på andra sidan blockgränsen. Den trenden har kunnat bekräftas även senare. Förtroendet för Magdalena Andersson låg på 53 procent i Novus mätning, det är den högsta förtroendesiffran för en statsminister sedan Fredrik Reinfeldt hade liknande siffror för tio år sedan.
Orsaken, enligt Novus vd Torbjörn Sjöström, är att hon går hem även hos moderatväljare och sverigedemokratiska väljare. När Fokus gjorde en undersökning tillsammans med Novus uppgav var femte SD-väljare att de hellre ser Magdalena Andersson som statsminister än Ulf Kristersson. Till skillnad från Stefan Löfven verkar även oppositionen gilla den nyvalda partiledaren. Källor inom Moderaterna som Fokus har pratat med har beskrivit det som att Socialdemokraterna har ett mer kompetent motståndarlag nu, med en både mer retoriskt skicklig och mer påläst partiledare.
Socialdemokrater är nöjda med läget. Källor inom partiet som Fokus pratar med har stora förhoppningar inför valet. Det ses snarare som en styrka än ett problem att man nu sitter själv i sin regering eftersom partiet både kan driva sin egen självständiga politik och dessutom inte behöver förknippas lika tätt med det krisande Miljöpartiet. Göran Persson gillade aldrig tanken på att sitta i regering med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det är honom man ska jämföra Magdalena Andersson med, säger folk i partiet. Inte med Stefan Löfven, inte med Mona Sahlin och inte med Ingvar Carlsson.
Den 2 mars kom Novus med en ny opinionsundersökning i samarbete med SVT. Magdalena Anderssons Socialdemokraterna fick 32 procent. Det är det högsta resultatet för Socialdemokraterna på sex år i en mätning.
Frågan är vad som kommer att hända inför valet. Socialdemokrater som Fokus pratat med tror att Magdalena Anderssons förtroendesiffror kommer att fortsätta ligga högt och pekar på att krisen spelar regeringen i händerna. Företrädare från oppositionen säger ungefär samma sak, men hoppas att en heroisk valspurt för Liberalerna (som fick 2,1 procent i senaste mätningen) kan räcka för att få till ett maktskifte om Miljöpartiet åker ur riksdagen.
En vecka efter att kriget inletts hade redan flera heliga kor slaktats av Socialdemokraterna. Inte bara i Sverige, utan även i Tyskland. På en av Magdalena Anderssons första presskonferenser som nyvald partiledare delade hon scen med den tyske förbundskanslern Olaf Scholtz. Tyskland har haft en komplicerad relation till Ryssland eftersom man varit beroende av den ryska gasen för uppvärmning av miljontals hem i landet. Nu har Olaf Scholtz stoppat bygget av gasledningen Nordstream 2 och öronmärkte 100 miljarder euro till upprustning av försvaret.
Sverige har haft sin militära alliansfrihet i över 200 år. Men vissa röster i Socialdemokraterna har omprövat sin inställning till neutraliteten efter den ryska invasionen. En är Peter Gustavsson, redaktör på den socialdemokratiska tidningen Rörelsen. Partiledningen säger fortfarande nej till ett medlemskap och Magdalena Andersson varnar för att en förändrad inställning till försvarsalliansen skulle kunna signalera en »vobblighet«, som hon sa i en intervju med Expressen.
Kanske kommer kriget i Ukraina bli den stora utmaningen för Magdalena Andersson. Hon har bevisat sig i internationella sammanhang som finansminister i EU-förhandlingar, men nu är det stora geopolitiska utmaningar som står framför henne. För även om kriser ofta gynnar den sittande regeringen brukar också ansvaret falla tungt på de som styrde i efterspelet.
Magdalena Anderssons hundra dagar vid makten har hittills fallit väl ut för Socialdemokraterna. Frågan nu är om Magdalena Andersson kommer att få flytta ut från Sagerska igen till hösten eller om hon blir kvar där i minst fyra år till.
***
Läs även: Valåret - här kommer striderna utkämpas
Läs även: Högerns vägval – med eller emot L?
Läs även: Johan Hakelius: Äntligen begriper man
Missa inte våra initierade analyser under valåret – köp din prenumeration på Fokus här