AI räknar ut hur vi mår – och hur din nästa relation kommer att bli

På en svartvit teckning syns en kvinna i ett kök, kanske är hon en mamma. Medan hon står och diskar för hand svämmar vattnet över diskhon och rinner ut på golvet utan att hon verkar upptäcka det. Hon ser inte heller ut att lägga märke till vad som håller på att ske bakom hennes rygg. Där står en pojke på en pall. Eventuellt kan det vara hennes son. Pallen vinglar till när han försöker nå en kakburk högt upp i ett skåp. På golvet bredvid honom står en flicka och sträcker sig efter en kaka, kanske är det hans syster.

Att beskriva den här bilden kan säga en hel del om oss. Och genom att ta hjälp av AI, som tränats upp i att analysera text, kan man räkna ut om en person är på väg att tappa i kognitiv förmåga. Flera år innan Alzheimers sjukdom diagnostiseras sker förändringar som påverkar skrivet och talat språk. Ändå har det till skillnad från andra neurodegenerativa sjukdomar varit svårt att peka ut symtomen och fånga upp alzheimers i ett riktigt tidigt skede.

– Vi har identifierat en prediktor som förutser sjukdom baserat på hur väl individer presterar på skrivtestet. Det är ett väldigt enkelt test, som görs när individen ännu anses frisk, säger Elif Eyigoz, forskare vid IBM Research.

Studien, som hon var med och gjorde, bygger på 80 individer och publicerades i oktober i The Lancet. Genom att låta maskiner reagera på skiftningar i språket som typiskt sett förknippas med demens, har forskarna kunnat förutse alzheimers sju år innan diagnos.

Träffsäkerheten låg på 75 procent.

– Studiedeltagarna som skrev pojke, flicka och kvinna när de beskrev bilden hade en högre sannolikhet att utveckla alzhemiers än de som skrev son, dotter och mamma, säger Elif Eyigoz.

Att använda ett mer simpelt språk, tappa småord och stava fel var också förknippat med sjukdom. Enligt Elif Eyigoz behöver resultaten nu upprepas i större studier.

Förutom att upptäcka sjukdom kan AI också räkna ut hur vi mår beroende på hur vi uttrycker oss i sociala medier. Finns det mycket skrivet går det också att få fram en individs våldsbenägenhet. Nu utvecklar Uppsalaforskaren Nazar Akrami ett instrument, som ska göra det smidigare för polisen att identifiera personer med hög risk att begå våldsbrott. Instrumentet är främst till för att hitta ensamagerande våldsverkare.

– Verktyget Dechefr bygger på forskning. Utifrån en text kan vår algoritm finna ut en profils GRS, general risk score, som säger hur benägen den personen är att begå våldsdåd, säger Nazar Akrami, forskare i socialpsykologi.

Individens intresse för våldsideologier rankas också. De fem våldsideologier, som instrumentet hittills kan peka ut, enligt en ännu opublicerad studie, är incel, vit makt, alt-right, islamiska staten samt counter-jihad. Verktyget är inte helt vattentätt, men kan förutsäga allvarlig våldsbenägenhet i de allra flesta fall.

– Vi har testat det på 44 fall och 95 procent får högsta risknivå i vårt verktyg. Av vanliga bloggare som vi har testat får 2  procent högsta risknivå, säger han.

Algoritmen räknar ut och bedömer farligheten utifrån sju faktorer: känslor, personlighet, socialt liv, identifikation med andra våldsverkare, fixering vid idéer och tankar, koppling till våldsideologi, samt läckage.

– Läckage är ett mycket känt fenomen inom terrorbekämpning. De som planerar terrordåd, speciellt de som agerar på egen hand, brukar inte klara pressen att hålla allt för sig själv. Därför brukar det dyka upp texter som har med våld eller vapen att göra, säger Nazar Akrami.

När personlighetsdragen mejslas ut är det framför allt psykopati, trångsynthet, låg vänlighet, låg öppenhet samt hög stabilitet som är intressant, då det är känt från tidigare forskning att dessa egenskaper förknippas med intresse för våld och en benägenhet till våldshandlingar.

– Verktyget är framtaget för analytiker inom polisen och är tänkt att användas som underlag för beslut. Vi samarbetar med forskare vid amerikanska myn­digheter och har börjat arbetet med att analysera deras fall, säger han.

Dechefr har inte använts i skarpt läge och kan ännu bara analysera text på engelska. Nu har dock tysk polis fått upp ögonen för hur det kan användas. Nazar Akrami hoppas också att det kan komma även Sverige till del.

– Polisen vill kunna titta på misstänkta personer, analysera hur de kommunicerar och skapa en bild av dem, säger han.

När AI analyserar vårt språk verkar också sådant komma fram om oss som vi inte ens var medvetna om själva, som till exempel att ens relation snart ska ta slut. Nyligen visade forskare hur de låtit en algoritm gå igenom en miljon arkiverade inlägg i sociala medier från 7 000 Redditanvändare. På så vis hittade de vissa gemensamma nämnare i språket hos de som senare kom att lämna sin relation.

Studien, som har publicerats i den ­vetenskapliga tidskriften PNAS, visar att personer som står inför en separation skiftar i användningen av pronomen. Tre månader före händelsen syns en ökning av ordet jag, men också ordet vi, och inte enbart i inlägg som handlar om relationen.