Ateisten som försvarar religion

Sociologen Stephen LeDrew har precis anlänt med tåg från Uppsala och vi träffas intill centralen, på The Crooked Leg i Stockholm för att äta lunch. Han börjar genast samtala, är utåtriktad och lättpratad. Man frestas att kalla honom typisk amerikansk, fast han är kanadensare.

Stephen LeDrew har precis tillbringat en vecka i hemlandet när vi träffas.

På många sätt är Sverige och Kanada lika, tycker han, inte minst när det kommer till synen på religion, det akademiska område som Stephen LeDrew är verksam inom.

– Men i Sverige är folk mer inbundna. Och så är dagis nästan gratis. Det är skillnad.

Vi träffas för att prata om hans nya bok, »The Evolution of Atheism: The Politics of a Modern Movement«, där han studerat de moderna ateistiska rörelser som vuxit sig starka i stora delar av västvärlden

Budskapet om att religion är roten till mycket ont får enkelt fäste i sekulära länder, som Sverige. Utan religion inga religionskrig, ingen fundamentalism. Inga jihadister som utför terrordåd, hindu-nationalister som startar upplopp  eller fanatiska kristna som skjuter på abortkliniker.

Därför har det på senare år uppstått den här typen  av rörelser som förespråkar ett alternativ. En värld där vetenskapen stipulerar reglerna och lagarna fungerar som värdegrund. Där får förnuftsbaserad etik ersätta religiös dogmatik och världen blir fri från meningslösa konflikter och förtryck.

Det är nyateisterna som ligger bakom dessa idéer, som bland annat omfamnats av de svenska Humanisterna. Begreppet nyateism myntades av författarna Richard Dawkins, Daniel Dennett, Sam Harris och den framlidne Christopher Hitchens år 2007. De fyra har skrivit flera bästsäljande böcker i ämnet och bjudits in till tv-soffor och för att föreläsa världen runt, med budskapet att världen måste göra sig av med religion. Då når vi en värld där ett universellt och tidlöst förnuft råder. En värld utan religiös förvillelse. Västvärlden har kommit en bra bit på väg, menar nyateisterna. Stora delar av övriga världen har en bra bit kvar innan de når vetenskaplig frälsning.

Stephen LeDrew är född i kanadensiska Newfoundland, en ö utanför fastlandets sydöstra kust. Det är världens 16:e största ö, en fjärdedel av Sverige till ytan, men med mindre än en halv miljon invånare. Han kommer från ett semireligiöst hem och gick i kyrkan på söndagarna under uppväxten. Men på högstadiet började han tvivla på att Gud fanns, ett tvivel som gradvis utvecklades till en övertygelse.

Under Stephen LeDrews första år i den akademiska världen stod sociologi i centrum. Då var intresset för nyateisterna mest en privat angelägenhet. Men när det blev dags att doktorera bestämde han sig för att studera nyateisternas budskap och granska dem närmare.

Under forskningens gång fick han stegvis en helt annan bild av nyateisterna än den han hade från början.

– Nyateisterna tror att världen vore bättre utan religion. Men det finns inga bevis på att ideologier med vetenskapen som grund kommer att producera bättre resultat, säger Stephen LeDrew.

Han menar att nyateisterna är lika intoleranta och fundamentalistiska som de religioner de kritiserar. Nyateisterna ersätter bara en religiös ideologi med en ideologi som står på sekulär grund.

Därmed skiljer sig nyateismen från den ursprungliga ateism, som grundlades i början på 1800-talet och utvecklades av Marx, Nietzsche och Freud. Den var knuten till socialism och arbetarrörelsen och utgångspunkten var att religion stod för förtryck och lidande och därför befäste en orättvis värld. Marx var inte överdrivet religionskritisk, men han menade att religion spelade de konservativa politiska krafterna i händerna och förhindrade en social förändring av samhället.

Denna så kallade humanistiska ateism skiljer sig från nyateisternas scientistiska. Nyateisterna ser inga större bekymmer med den värld som väst har skapat, säger Stephen LeDrew. Enligt dem är västvärldens egentliga enda bekymmer att religionen hänger sig kvar. Vi är nära perfektion.

– De saknar helt kritik mot västvärldens strukturer. Skillnader mellan fattiga och rika, mellan män och kvinnor.

Nyateisternas ateism handlar mer om att söka kunskap än att förändra samhället. Via vetenskapen söker de de »sanna« svaren på hur världen är beskaffad. Vad är rätt och fel, sant och falskt? Och, enligt LeDrew är nyateisterna övertygade om att vetenskapen kan ge svar även på den typen av moraliska frågor.

– Deras utgångspunkt är att det finns ett (1) rätt svar, och det skapar per definition intolerans, säger han.

Allra mest otäckt tycker Stephen LeDrew att nyateisternas påhopp på islam är. Han menar att de därmed förstärker högernationalisternas budskap och spär på fördomar som finns. Att  förklara förekomsten av IS med religion är rentav naivt, menar han. Det är att ge människor enkla svar på komplexa frågor. Genom att ge vetenskapliga förklaringar till varför muslimer är farliga ger nyateisterna budskapet legitimitet, säger LeDrew. Nyateisterna ger sken av att vara neutrala och objektiva, när de i själva verket sprider samma hat som nationalistiska rörelser.

– Nyateisterna är väldigt kritiska till idén om mångkulturalism. Deras utopi är en kultur byggd på vetenskap, vi ska alltså alla dela samma syn. De anser att vetenskap kan definiera moral och därmed avgöra vad som är rätt och fel.

Stephen LeDrew ser nyateism som en konservativ rörelse, som starkt försvarar den moderna, västerländska världen. Men även i väst har samhällen fallit offer för system som är totalitära och fundamentalistiska, inte minst nazism. Alla ideologier kan enkelt glida in i fundamentalism, oavsett om det är religion eller något annat som ligger bakom.

– Det gör den nyateistiska rörelsen lika farlig som någon annan.

Stephen LeDrew säger att hans förståelse och tolerans för religion har ökat under tiden han ägnat åt sin forskning.

– Jag är fortfarande ateist. Men jag är övertygad om att det inte kommer något bättre i religionens ställe.