Billig medicin som kan bli dyrköpt

Vattendragen vid läkemedelstillverkningen i staden Hyderabad i Indien har tidigare visat sig innehålla lika stora mängder antibiotika som en människa normalt har i blodet under en antibiotikabehandling. Antibiotikautsläppen, som blandas med kommunalt vatten, kommer, enligt svenska forskare, från tillverkning av aktiva substanser för olika läkemedel som direkt har kunnat kopplas bland annat till apotek i Sverige. Enligt Läkemedelsverket visar rapporter att dessa problem finns kvar, även vid produktion i andra länder. Industrins tillverkning bidrar till att antibiotikaresistens sprids globalt, också till Sverige. Men vid läkemedelsupphandling är det främst lägsta pris som gäller.

– Vi har fått uppgifter om att det finns reningsverk som byggts i de länder där läkemedelssubstanser tillverkas – reningsverk som inte används, berättar Kia Salin, miljöstrateg vid Läkemedelsverket.

När det gäller merparten av de receptbelagda läkemedel som kommer till Sverige är det Tandvårds- och läkemedelsförmåns­verket (TLV) som granskar tillverkarnas ansökningar och beslutar om vilka som ska ingå i högkostnadsskyddet. Nya receptbelagda läkemedel värderas utifrån vilken effekt de har i relation till det pris företaget begärt. När läkemedel efter tio år tappar sitt patent är det fritt fram för andra bolag att tillverka medicin med samma substans. Sedan konkurrerar företagen om att just deras medel ska säljas på apoteken.

– Vi väljer den som är billigast, säger Douglas Lundin, chefsekonom på TLV.

Är produktionen godkänd i EU kan TLV inte förhindra att medicinen även säljs i Sverige, menar han, och tycker därför att miljöhänsyn främst ska regleras på EU-nivå. I Sverige skulle det dessutom krävas både en lagändring som gör att TLV inte måste välja den billigaste varan, samt information från företagen om hur produkten påverkar miljön. Något som bolagen bara behöver lämna ut till Läkemedelsverket, som i sin tur inte får dela dessa uppgifter. De anses kunna skada företagen.

Varför sätter Läkemedelsverket inte press på bolagen?

– På senare tid har vi haft problem med restnoterade läkemedel som inte har kunnat levereras. Sverige kan inte ensidigt lämna ut uppgifter som företagen uppfattar kan skada dem. Det skulle kunna leda till minskad tillgång på läkemedel, resonerar Kia Salin.

Läkemedelsverket driver därför ett förslag om att förändra lagstiftningen på EU-nivå, så att reglerade utsläppsgränser för aktiva substanser i läkemedelstillverkningen ska bli en del av GMP, den internationella standarden för god tillverkningssed. Ett förslag, som Läkemedelsindustriföreningen (Lif) däremot vill bromsa, i oro över att GMP på så sätt lyfter fokus från produktens kvalitet. Kia Salin ser dock ingen sådan risk, och efter att länge ha brottats med läkemedelsindustrin i frågan, anar hon en ljusning: WHO ser nu över möjligheten att lyfta in miljöaspekten i sin tillsyn av läkemedelstillverkningen.

– Då skulle frågan få genomslag och inte riskera att drabba läkemedelstillgången i ett enskilt land.

[caption id="attachment_575428" align="alignnone" width="991"] Apoteket Hjärtats hållbarhetschef Cecilia de Pedro (t v) och Douglas Lundin, chefsekonom på TLV.[/caption]

Men ute på apoteken, där frågor ofta ställs om var läkemedlen tillverkats och vilken miljöpåverkan de har, kan kunderna i nuläget inte hoppas på transparens, menar Kia Salin. Bolagen får hemlighålla dessa uppgifter, inför såväl apotek som sjukvård. Ändå framhåller Apoteket Hjärtat gärna att man numera miljömärker vissa receptfria läkemedel. Under prydligt staplade rader med värktabletter lyser det gröna märket »Välj med hjärtat« på vissa av apotekets hyllkanter. Märket, lovar en skylt intill, innebär att apoteket har »påbörjat ett omfattande arbete att genomlysa tillverkningen av våra receptfria läkemedel«.  Där man ser symbolen »vet man att läkemedelsföretaget uppfyller apotekets högt ställda krav inom miljö- och hållbarhetsområden«.

Vilka är då dessa »högt ställda krav«? I alla fall inte insyn i var och hur läkemedlen tillverkas, medger Apoteket Hjärtats hållbarhetschef Cecilia de Pedro för Fokus. Det som krävs är en hållbarhetsrapport med mål om miljöhänsyn (enligt GRI standard) och en extern granskning av att det som står i den är sant. Man ska även vara medlem i PSCI, en branschorganisation som samarbetar på miljöområdet, samt låta bli att miljömärka vissa miljöskadliga substanser, till exempel diklofenak. Men när Apoteket Hjärtat försökte få läkemedelsbolagen att berätta var läkemedlen tillverkades gick endast ett företag med på det. Övriga företag sa nej, men flera av dem miljömärktes ändå.

Riskerar inte märkningen att vilseleda kunderna?

– I dag finns ingen annan miljömärkning för läkemedel. Den är inte perfekt, men ett första steg är att sätta press på läkemedelsföretagen. Sedan kan organisationer ta över och utveckla märkningen. Märker bolagen att kunder bryr sig om miljömärkta varor sporras de att bli mer transparenta, säger Cecilia de Pedro.