Delikatessen åter på menyn

Om din vanliga kost bestod av surimisticks och du en dag insåg att det fanns ett överflöd av hummer till samma pris, skulle du då fortsätta äta surimisticks ända in i graven? Nej, förmodligen inte. Hummer är nyttigare och inte minst – godare. På samma sätt verkar späckhuggare resonera i sin kosthållning nuförtiden.

Vanligtvis brukar späckhuggare följa en strikt diet av antingen fisk eller sälar. Då och då kanske någon enstaka gråval slinker ner. Nu har forskare observerat hur en grupp späckhuggare attackerat och dödat blåvalar – djur som kan bli uppemot 30 meter långa och väger hundratals ton. Fynden, som publicerats i Marine Mammal Science, beskrivs som ”fascinerande” av experter.

Tidigare har det rapporterats att späckhuggare följt efter blåvalar, men dokumenterade attacker är extremt sällsynta. Forskarna såg vid tre tillfällen, två 2019 och ett 2021, hur en grupp späckhuggare samarbetade för att döda tre blåvalar utanför västra Australien. Det första bytet var en fullvuxen blåval, mellan 18 och 22 meter lång, och de andra var ynglingar, mellan 10 och 14 meter långa. Främst var det honorna som stod för jakten, och de yngre späckhuggarna observerade vid sidan av. Vid alla tillfällen simmade en av späckhuggarna in i bytets mun och åt upp blåvalens tunga, som är rik på näring.

Enligt forskarna kan attackerna på blåvalar tyda på en återgång till det normala i haven. Innan människan började med storskalig valjakt beräknas det ha funnits omkring 300 000 blåvalar. Nu finns det mellan 15 000 och 20 000. Men antalet stiger sakteligen.

– Kanske börjar vi nu se hur haven såg ut innan vi dödade mesta delen av de stora valarna. När bestånden börjar återhämta sig har vi en bättre chans att se hur normala marina ekosystem fungerar, säger Robert Pitman vid Oregons universitet.

Eller som en späckhuggare skulle ha sagt: Ajöss, surimisticks.