Estonias bogramp har bärgats
Estonias bogramp har plockats upp ur havet. Bärgningen försenades då rampen behövde grävas fram för att inte riskera skador.
Bild: TT
I fem dagar har Statens haverikommission och motsvarande myndigheter från Estland och Finland jobbat dygnet runt med att undersöka Estonias vrak. Fjärrstyrda undervattensrobotar har bland annat fotograferat insidan av bildäck och prover har tagits vid vraket.
– Det är en utmaning naturligtvis, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande vid Statens haverikommission.
– För det första är det väldigt speciellt att vara på den här typen av olycka i och med att det är en gravplats. Sedan har vi jobbat 24 timmar om dygnet och det är slitsamt även om vi försöker gå i skift.
Har mycket material
Den tolv ton tunga bogrampen kunde bärgas strax efter klockan 02, natten mot tisdagen. Arbetet försenades eftersom utsidan av rampen behövde grävas fram för att inte gå sönder. Den transporteras till Estland där den ska undersökas ytterligare. Med sig i land har utredarna det material man ville få tag i – och lite till.
– Det har gått över förväntan och vi har kunnat göra mer än vad vi hade vågat hoppas på, säger Jonas Bäckstrand.
Bland annat har utredarna kunnat fotografera längre in på bildäck än vad de hade trott, bärgat ett fönster och skurit ut en plåtbit vid de hål i skrovet som uppdagades i en dokumentärfilm från 2020. Bäckstrand tror inte att det blir några fler dykningar ner till vraket, 80 meter under ytan.
– Jag ser inte att det skulle vara aktuellt just nu, men det beror lite på resultaten vi får.
"Kommer att räcka"
Utöver undersökningarna vid vraket pågår utredningsarbete på annat håll. Bland annat intervjuas överlevare om natten då MS Estonia förliste 1994. 852 människor omkom, varav 501 var svenskar. 137 personer räddades.
Enligt Bäckstrand finns det nu tillräckligt med information för att med säkerhet kunna säga varför Estonia sjönk.
– Sammantaget tror jag absolut att det kommer att räcka, säger han.
Ombord på undersökningsfartyget har Urban Lambertsson varit. Han befann sig ombord på Estonia på olycksdagen och har övervakat haverikommissionens utredningsarbete som representant för de överlevande.
– Vi överlevare behöver svar på frågan varför det hände, har han tidigare sagt till TT.
– Jag tycker inte att man har kommit tillräckligt långt i utredningsarbetet och för mig är det en gåta att det ska behöva gå 30 år och att vi fortfarande utreder orsaken.
Fakta: Därför undersöks Estonia igen
Beslutet att göra nya undersökningar vid Estonia grundar sig på fynd som visades upp i en dokumentärfilm från 2020. Tidigare okända hål i skrovet uppdagades och teorier om hur de uppstått presenterades.
Estlands olycksmyndighet bestämde sig för att inleda en ny utredning för att granska uppgifterna. Svenska och finländska myndigheter tillfrågades om att delta i utredningsarbetet.
Under sommaren 2021 och 2022 har man bland annat fotograferat utsidan av fartyget och tagit prover av bottnen.
Läs även: Så blev vi eniga om Estonia
