Kickarnas kemi

Klockan är halv tre på natten. Johannes Cullberg checkar ut från kontoret, tar hissen ner och åker hem. Trött men belåten. Fem timmar senare tar han hissen upp igen för en ny arbetsdag. Närmast euforisk ser han sig i spegeln och tänker: Så här ser framgång ut.

– Jag kände mig supercool, jag blev helt enkelt hög av att jobba så mycket, säger Johannes Cullberg i dag när han 15 år senare berättar om sin arbetsnarkomani.

Översättningen av uttrycket workaholic brukar användas halvt på skämt, men faktum är att det är betydligt mer fysiskt allvar bakom beteendet än vad som tidigare varit känt.

När man är drogberoende är det nämligen inte drogen i sig man är beroende av utan den känsla drogen ger. Och känslan skapas av kroppens egen kemi.

Det som sker när du blir beroende av alkohol, narkotika, sex, träning, spel, nikotin eller arbete och prestation är att din hjärna »kidnappas« av kroppens eget belöningssystem. Oavsett drog är alla beroenden egentligen varianter på en och samma sjukdom, en hjärnsjukdom där dopaminutsöndringen som styr vår förmåga att njuta bygger om hjärnans nervceller för att öka njutningen av det som orsakar beroendet.

Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfonden, förklarar:

– Människan är konstruerad att njuta av saker som är viktiga för artens överlevnad: mat, dryck, sömn, sex och motion.

Kroppens belöningssystem är komplext men grundläggande är utsöndringen av signalsubstansen dopamin. När vi sysslar med sådant som ska garantera vår fortlevnad frigörs dopamin ur ändarna på hjärnans nervceller, synapserna. De ser ut ungefär som en knäled som inte är helt ihopsatt: en konvex del som avger dopamin, ett mellanrum, och därefter en konkav, skålformad synaps på nästa nervcell. När dopaminet landar i det konkava cellmembranet uppstår njutning.

– Man ska helt enkelt bli beroende av dessa nyttiga saker som håller oss vid liv, säger Lars Olson.

Problem blir det när systemet »kidnappas« av beteenden som ger njutning men skadar oss i stället för att gagna oss. Det kan vara en drog utifrån som narkotika, men det kan också vara ett i sig gott beteende som blir överdrivet och ger oss mer njutning än de andra, vilket gör att vi börjar ägna oss åt det – träna, arbeta, ha sex – extremt mycket. Haken är att det även förändrar oss fysiskt.

– Det sker strukturella förändringar i hjärnan. Synapserna bygger om sig i riktning mot maximal njutning, vilket gynnar beroendet.

Hjärnan skapar fler och större synapser, nervcellsändar, där den får mer dopamin eftersom det ger större möjlighet att känna njutning. Det är njutningen vi blir beroende av – inte drogen i sig.

Sambandet upptäcktes i studier av människors hjärna med magnetkamera för runt tio år sedan. I en forskningsstudie filmades hjärnan på friska personer som fick se erotisk film. Genast syntes dopaminutsöndring. Sedan filmades kokainister som fick se samma film. Deras hjärnor fick inget dopaminpåslag. När de däremot fick se en film med personer som fixade med kokain fick man se samma effekt i magnetkameran som när de andra hjärnorna fick se sex.

Samma neurologiska process som håller oss vid liv skapar alltså missbruk. Det är därför Lars Olson talar om att belöningssystemet kidnappat hjärnan.

Förutom att synapserna bygger ut sig i riktning mot den aktivitet som ger mest njutning skapas minnen i hjärnbarken som alltid påminner om njutningen i beroendet. De kan liknas vid ärr, permanenta skador som lätt går upp. Hjärnan minns den njutning drogen gav. Det är därför nyktra alkoholister oftast måste avstå alkohol helt och hållet – du blir inte helt läkt.

Men alla »droger« går inte att avstå från. Att Johannes Cullberg var arbetsberoende hyser han själv inga som helst tvivel om. Inte mindre än tre gånger gjorde han om samma resa in i väggen.

Att jobba mycket betyder inte att man är beroende, poängterar Lars Olson. Men i princip kan man bli beroende av allt som ger njutning. Kort tid mellan handling och resultat, snabba kickar, ökar risken.

Det går att bli frisk. Men det är svårt. Hjärnan är plastisk vilket betyder att den går att bygga om igen. KBT, kognitiv beteendeterapi, hjälper, menar Lars Olson.

– När man tar fram ett minne, behandlar det med KBT och lägger tillbaka det i förändrat skick sker en förändring i hjärnan. Så är det med minnen, de förändras utifrån vad som gynnar oss.

Att få en kraftigare känsloupplevelse som konkurrerar ut beroendet är också en väg ut. Det är ingen slump att många tunga missbrukare tackar Gud eller kärleken för sitt liv.

Ärren i hjärnbarken blir man dock inte av med – det finns alltid en risk för återfall. Det är också vanligt att man ersätter ett beroende med ett annat. Har man fått ordning på sitt arbetsliv börjar man träna hysteriskt. Har man missbruk i familjen är det också läge att vara extra vaksam: beroendesjukdom är genetisk. Det är inte just alkoholen du har en läggning för, utan risken för att fastna i ett beroende, oavsett drog.

Det är inte helt lätt att veta när en person har en beroendesjukdom men det finns sju kriterier, enligt American Psychiatric Association (se faktaruta). Uppfyller du tre av dem är du beroende.

Så till exempel: måste du jobba alltmer för att bli nöjd, känner dig retlig och längtar till jobbet när du är ledig länge, måste kolla mejl på kvällar och mår bättre om du får åka till jobbet en sväng på helgen – då är det dags att se upp.

Prestationsberoende blir man frisk ifrån, hävdar Lars Olson. Har det gått över i utbrändhet är det en annan sak. Då är beroendeproblematiken inte längre huvudproblemet, även om det kan vara en orsak väl värd att behandla så att man inte, som Johannes Cullberg, hamnar där igen.

Hans lösning blev att starta eget så att han har full kontroll över sin tid och sitt arbete. I dag driver han ett tjänsteföretag som sysslar med just hälsa och stresshantering.

– Jag vet att jag har en högriskprofil och anpassar mig efter det. Jag har 15 anställda och vill förstås att företaget ska gå bra, men jag klarar mig på en 40-timmarsvecka och tullar aldrig på träning eller sömn. Men jag har fortfarande svårt att öppna mejl som jag tror för med sig obehagligheter, säger han.

Fakta | Så definieras ett beroende

Om tre av dessa sju kriterier är uppfyllda under ett års tid har man en beroendesjukdom, enligt American Psychiatric Association, APA.

1. Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt.

2. Abstinensbesvär när bruket upphör.

3. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs.

4. Varaktig önskan, eller misslyckade försök, att minska intaget.

5. Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från det som skapar beroendet.

6. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas.

7. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador.