Människan – virus bästa vän

Å ena sidan går vi till jobbet dyngförkylda och snoriga dagisbarn ses som ett naturligt tillstånd. Å andra sidan stänger coronaskräcken nu skolor och arbetsplatser och Italien har satt hela landet i karantän. Före det nya coronaviruset har vi fruktat sars, mers, mässling, RS, zika, och många virus före dem. Vad har människan för schizofren relation till virus?

– Du, det tänker jag jättemycket på, säger Tomas Bergström, virolog på Sahlgrenska och professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet.

– Även kollegor på mitt labb går till jobbet dyngförkylda. Och de borde ändå veta att det smittar.

Det är en solig vinterdag när medierna fylls av rapporter om att coronafall nu upptäckts – och ökar snabbast – i Göteborg. Tomas Bergström har slitit sig från sitt labb för att äta lunch med Fokus och diskutera vad virus egentligen är. Varför vi är så livrädda – och samtidigt nonchalanta.

I dag är han glad, »jätteglad« faktiskt. För dagen innan fick han ett mejl från Vetenskapsrådet som nu gör en samlad utlysning på virusområdet.

– Det är en bladvändare!

I vår ska en nationell workshop för forskningsfältet inventera kunskapsluckor och forskningsprojekt på bred front och bygga Sverige till ett virusforsknings­centrum i världen. Vi är redan väldigt duktiga, menar Tomas Bergström, och detta kan ge en rejäl skjuts framåt.

– Tajmningen är perfekt. Vi har ju en generation med unga virusforskare som nu får ett incitament att stanna kvar i forskningen.

Annars beskriver han virus som en del av världen, som »ett dis som finns överallt«.

– Det är den mest talrika livsformen som finns på jorden. Allt som lever har massor med olika virus i sig. Andra livsformer är bara en piss i havet jämfört med hela virusrikedomen.

Tomas Bergström förklarar att virus är »en väldigt, väldigt ursprunglig livsform« med stor möjlighet att förändra sig. Genom mutationer, i och för sig, men fram förallt genom replikationer: En generation går på några timmar. Dessutom jobbar virus med »lateral gene transfer«, det vill säga de överför sina gener i sidled, utan vertikal släktkoppling.

– Därför överträffar virus möjlighet till anpassning vår möjlighet. Alltid! Vi har ingen chans. Sannolikt är virus en del av livets början, även om det är svårt att forska på eftersom det inte finns fossil från den tiden virus uppstod.

Har virus en kropp?

– De är en skör förpackning av arvsmassa. Ett litet skal, ibland av protein, som tar på sig ett skikt av värdens fett när de går igenom cellmembranet. De klär på sig en slags ytterrock så att de ser ut som värden. Lurigt, eller hur ... ?

Virus är som själva världen. Vi lever mitt i den och –  delvis – är den farlig för oss. Men oftast vänjer vi oss.

– Precis som med bakterier har man en normalflora. De flesta är neutrala, många är nyttiga och en del blir vi sjuka av.

Det är framför allt de som kommer från andra djur som vi inte riktigt kan hantera. Men vi anpassar oss till varandra. När hiv kom på 80-talet trodde en del att männi­skan skulle dö ut.

– Men så fort det hoppade över från aporna till människan så började det anpassa sig och bli snällare. Ger man det några hundra år så kommer hiv att ha tappat sin virulens, människan blir mindre sjuk och tiden mellan infektion och död ökar, säger Tomas Bergström.

– Virus strävar efter att vi ska bli sams. De vill inte döda sin värd, för då dör de själva.

Om vi är nonchalanta eftersom virus är praktiskt omöjligt att undvika, så kanske vi är livrädda eftersom vi inte har kontroll. Är virus människans sista naturliga fiende?

– I alla fall den sista nuvarande fienden, säger han och påpekar att ingen vet vad som utvecklar sig framöver.

De stora rovdjuren är inte längre ett stort hot. Bakterierna, som var vår huvudfiende fram till 1800-talet, kontrollerar vi med antibiotika. Cancer kan vi behandla, även om vi långt ifrån alltid lyckas. När Världshälsoorganisationen (WHO) listar våra tio största hälsohot bland infektioner nu så är nio av tio virus. (Det tionde är en hittills okänd sjukdom som kallas infektion X.)

– Förutom oss själva och miljöfaktorer har vi inga stora hot förutom smittämnen. Då är virus nummer ett av det vi inte klarar av. Men det är ju bara en tidsfråga. Om man lägger resurser på det så kan man lösa allting.

Hur många nya virus hotar oss?

Tomas Bergström himlar med ögonen och undslipper sig ett pustande ljud och berättar att minst 99 procent är oupptäckta. Ändå värjer han sig mot beskrivningen av hot. Virus gör oss också mycket gott. Men det vet vi betydligt mindre om.

– Moderkakan, till exempel, är virusvärldens gåva till oss.

I stället för att lägga sina ägg och gå vidare behåller däggdjur fostret i kroppen tills det är färdigt. Det finns många fördelar med det, men det kostar också på att försörja en annan varelse med näring från den egna kroppen. Då är det retrovirus som bildar ett system av syncytier i kroppen, ett tomrum mellan barnet och mamman som blir moderkakan.

Mitt i skräcken bör vi minnas att människan är högst delaktig i den explosiva virusspridningen genom vår livsstil. Vi bor allt tätare i miljonstäder. Vi älskar att resa, tränger ihop oss i flygplan och på bussar där samma luft cirkulerar i timmar. Även på marken är vi alltmer inomhus på små ytor som shoppingcentra, arenor, flygplatser, kontor, i hissar, på tunnelbanor.

Så vi är ett väldigt bra värddjur för virus?

– Absolut! Det tror jag är svaret på varför vi får de här utbrotten.

Hur ska vi ta virus då? Tomas Bergström är forskare och inte smittskyddsläkare, men tror att människan skulle må bättre av att visa virus lite större respekt:

– Om man är förkyld ska man inte gå till jobbet. Det är det viktigaste.

***

FAKTA: 600 virus kan ge sjukdomar

Virus är ett samlingsnamn på de minsta biologiska partiklarna som kan göra människor sjuka. De består av DNA- eller RNA-arvsmassa i ett hölje av protein. De räknas som parasiter eftersom de inte har en egen ämnesomsättning utan lever genom att föröka sig i andra celler, vilket innebär en infektion för virusets värd.

Det finns minst 600 virus som kan infektera människan och ge sjukdomar som förkylning, influensa, HIV, TBE, hepatit. De sprids via luften, myggor, fysisk kontakt, avföring, kroppsvätskor som nysningar och hostningar.

Människan har också latenta virus som vi sedan länge utvecklat immunitet mot.

***

FAKTA: Fyra värstingvirus

Virus som virologen och professorn Tomas Bergström vill se effektiva läkemedel mot:

RS-virus – Vanligaste orsaken till lunginflammation hos barn och gamla. Jättehög dödlighet.

Mässling – Bara för att det är så provocerande att vi inte har ett läkemedel för det. Vi har vetat om det så länge och vi hade en tjej som dog av det i Göteborg förra året.

Corona – Jag menar, det är tredje gången det sker ett stort coronautbrott där smittan kommer från andra djur: Sars1 som dog ut, Mers som fortfarande härjar, och Sars-cov2 som nu ger sjukdomen covid-19.

Dengue – Ett myggburet virus som ger feber, som WHO nog skulle sätta som nummer ett. Det finns fyra typer, inget vaccin och inga läkemedel.

LÄS OCKSÅ: Frågor & svar: Det här vet vi om coronaviruset (covid-19)