Marsforskaren Sandra Siljeström: »Finns det liv på Mars är det troligtvis i grottor«

Marsforskare och astrobiolog Sandra Siljeström har hört den klassiska frågan i David Bowies låt många gånger: »Is there life on Mars?«

För henne är den relevant. Redan på 1800-talet när man såg på Mars genom teleskop tyckte man sig se kanaler. På 1970-talet, när första sonden hade landat på planeten, hittade man dock inga organiska molekyler; livets byggstenar, och började – med fokus på vatten – i stället leta förutsättningar för liv. Inga bevis finns ännu för att liv har funnits på Mars. Men en rymdsond från Nasa har visat bilder på uttorkade flodsystem, som påminner om dräneringsmönster på jorden. Miljön på den röda planeten är numera dock inte särskilt människovänlig; torr, kall, bestrålad.

– Det är mer sannolikt att liv funnits på Mars förr då det fanns sjöar, floder och ett varmare klimat. Finns liv på Mars nu, är det troligtvis i grottor, skyddat från kosmisk strålning.

Sandra Siljeström talar engagerat, med intryck av att ha båda fötterna på jorden. Hennes nya uppdrag är dock långtifrån jordnära.

I februari 2021 ska Nasas nyaste Marsrover – USA:s farkost »Perseverance« – landa på Mars, och utforska en del av planeten där potentiellt liv en gång kan ha funnits. Förutom att undersöka geologin och leta livstecken ska rovern samla prover som ska skickas hem till jorden.

Meteoriter har tidigare spottats ut från Mars och landat på jorden, och farkoster har skickat data därifrån. Men nu ska man borra i Mars för att få prover att lägga i tuber, som tas med hem. Sandra Siljeström är en av dem som ska ge besättningen råd om var proverna ska grävas fram, och sedan analysera dem.

– Nu är det första gången man planerar att faktiskt ta hem något från Mars, säger hon begeistrat.

Hennes arbetsdag består av förberedelser inför landningen, då allt måste ske minutiöst välplanerat och snabbt. Hon har dagliga distansmöten med farkostens forskningsteam; om var på Mars man ska köra; scenarier som kan uppstå. Tanken var först att teamet skulle jobba på Nasa JPL i Pasadena, Kalifornien.

– Vi skulle leva på Marstid i tre månader, med ett något längre dygn, på 24,5 timmar.

Något pandemin dock satte stopp för.

Att gardera sig för virusrisk ingår även i arbetet med kommande Mars-prover. Samma dag som Fokus möter Sandra Siljeström ska hon på ett möte om hur man säkert ska kunna hantera proverna från Mars – om de skulle visa sig innehålla liv.

I år, när Mars befinner sig lite närmare jorden och går att nå på sju månader, har tre farkoster passat på att resa dit. Förutom USA-rovern – som sköts upp den 30 juli – är farkoster från Kina och Förenade Arabemiraten på väg mot planeten. I satsningarna ligger stor prestige; det handlar ju om kapacitet att göra raketer. Sandra Siljeström fascineras snarare av frågan om vi är ensamma i universum; huruvida vi – om vi hittar tecken på liv – ska lämna det i fred.

Vad hoppas du hitta i Marsproverna?

Hon tvekar.

– Ingen liten mask; men kanske finns en ledtråd om byggstenar för liv.

För att hålla sig objektiv försöker hon dock hålla sig ren från föreställningar om liv på Mars. Någon fysisk längtan till rymden har hon inte heller, men hon skulle gärna någon gång uppleva tyngdlösheten där. Även om hon fick ta med sig familj, skulle hon inte vilja lämna jorden för en annan planet.

– Bara om det vore absolut nödvändigt. Men jag trivs på jorden.

***

Namn: Sandra Siljeström.

Ålder: 40 år.

Yrke: Astrobiolog på forskningsinstitutet RISE. Forskar inom organisk geokemi. Doktor i geokemi.

Aktuell: En av Europas fem medlemmar i Nasas vetenskapliga team för sonden Mars 2020. Ska undersöka var på Mars yta det är bäst att gräva fram prover och analysera dem.

Inspiration i tonår som påverkat yrkesval: Scully i tv-serien Arkiv X.

Bor: Norra Djurgårdsstaden, Stockholm.

Familj: Man och femårig dotter.

Åt: Helstekt kotlettrad med skysås, kryddsmör och rostad kulpotatis på Restaurang Q vid KTH.