Nu tar vi dom!

Bakterierna har kommit ifatt. Den 70-åriga frist som penicillinet gav håller på att övergå till något som kan bli ett chockartat uppvaknande. Antibiotikaresistensen är på god väg att göra dödligt allvar av en rutinmässig operation eller en lunginflammation.

– När det kommer en helt resistent bakterie som vi inte har någonting att sätta emot kommer plötsligt dödsfallen att skjuta i höjden. Det kan hända i morgon eller det kan dröja tio år, men om utvecklingen fortsätter på samma sätt så kommer det att hända. Får vi tio år till har vi tur, säger Anna Zorzet, mikrobiolog vid Uppsala universitet och Europakoordinator i nätverket React som arbetar mot antibiotikaresistens.

Hon och andra forskare har varnat för antibiotikaresistens i många år. Nu har också de politiska besluten börjat spegla allvaret i situationen. I januari föreslog USA:s president Barack Obama att budgeten för insatser mot antibiotikaresistens fördubblas. Han vill satsa motsvarande 10 miljarder svenska kronor på åtgärder för att kontrollera användningen och hitta nya varianter av antibiotika som biter på de resistenta bakterierna.

I Sverige har regeringen inbjudit till samtal nästa vecka om en ny strategi mot antibiotikaresistens. De nuvarande riktlinjerna bygger på tio år gamla beslut och behöver ses över, enligt regeringen. Sverige har lyckats begränsa överdriven användning av antibiotika och är en global förebild på området. Samtidigt är det ett faktum att bakterierna inte känner några gränser. Situationen blir sakta värre även här.

Enligt en brittisk studie orsakar antibiotikaresistenta bakterier i år 700 000 dödsfall i världen. Inom EU uppskattar man antalet dödsfall till 25 000. Sverige har ingen specifik statistik eftersom antibiotikaresistens inte klassas som en dödsorsak i sig, men resistens kan i vissa fall ligga bakom till exempel dödsorsaken lunginflammation.

Vårdapparaten står i dag också under ett kostsamt hot från mycket motståndskraftiga bakterier som har en förmåga att etablera sig på sjukhusen. Det kan snart leda till ett radikalt förändrat förhållningssätt till vården.

– Utan effektiv antibiotika kan vi inte göra säkra kejsarsnitt, vi kan inte göra höftledsbyten, vi kan inte göra transplantationer. Blir det en infektion som inte kan botas med antibiotika blir dödligheten för till exempel en höftledsoperation 30–50 procent. Ingen skulle vilja göra en sådan operation och ta den risken, säger Anna Zorzet.

Utvecklingen är den senaste akten i ett hundratals miljoner år långt biologiskt spel mellan de enkla encelliga bakterierna och flercelliga komplexa organismer som människan. De flesta bakterier bryr sig inte om oss, andra lever i symbios med oss och har livsviktiga funktioner, ytterligare några har hittat nischer i människokroppen där de trivs och där de skadar oss.

Gonokocker som orsakar den sexuellt överförbara sjukdomen gonorré har i dag samlat på sig resistens mot nästan alla typer av antibiotika. De etablerar sig oftast runt könsorganen och leder till obehag och smärta. Kvinnor riskerar sterilitet.

– Snart kan vi inte bota gonorré. I vissa delar av världen finns redan resistenta stammar där vi bara har ett antibiotika kvar från att man har haft en arsenal av flertalet olika antibiotika att välja på. Vi är tillbaka där vi började, säger Anna Zorzet.

Under lång tid har försprånget mot bakterier som gonokocker förefallit ointagligt, men bakterierna har kommit tillbaka in i matchen. Inte minst för att de genom åren har kunnat finslipa sina försvar eftersom antibiotika har använts så oförsiktigt på många sätt. Läkaren som skriver ut en kur mot vanlig virusförkylning, uppfödaren som tillsätter medicinen förebyggande i djurfoder och läkemedelsfabrikanten som låter antibiotikan läcka ut i vattendragen. Alla har bidragit till att resistensutvecklingen har gått snabbare än vad den behövt göra, även om processen är oundviklig i längden.

– Även om hela världen över en natt började använda antibiotika helt korrekt, så kommer resistensen krypande. Därför behöver vi utveckla ny antibiotika. Om vi satsar mycket pengar så kan vi säkert få fram något, men det kommer att ta tid och det är en vetenskapligt svår utmaning, säger Anna Zorzet.

Genom mutationer och därefter utbyte av fungerande gener har bakterierna kommit till rätta med ämnen som för några årtionden sedan lätt trasade sönder deras cellvägg. Nu gäller det att hitta nya ämnen som bakterierna inte känner igen och har ett svar på. Nyligen fann ett forskarteam en sådan substans i en amerikansk gräsmatta. Den kommer från en bakterie som har använt den mot andra bakterier och kan bli en komponent i en förnyad antibiotikaarsenal. Men den hjälper bara mot vissa bakterietyper och snart kommer dessa att utveckla resistens även mot detta ämne. För att skapa ett rejält försprång igen behövs helt nya angreppssätt.

Mikael Elofsson är professor i organisk kemi vid Umeå universitet och har länge intresserat sig för möjligheterna att hitta nya typer av antibiotika. Han forskar nu på ämnen som avväpnar bakterier utan att döda dem. Det handlar till exempel om att sabotera det maskineri på bakteriernas yta som liknar injektionssprutor och som används för att attackera mänskliga celler.

– Vi vill förhindra bakterierna från att orsaka sjukdom. Då kommer de i de flesta fall inte att kunna växa och sprida sig, och det naturliga immunförsvaret kan så småningom ta hand om dem. Eftersom angreppssättet inte direkt hotar bakteriens existens är risken för resistens inte lika hög som vid användning av traditionell antibiotika, säger Mikael Elofsson.

Han har tagit fram flera molekyler som kan påverka attackfunktionerna, den så kallade virulensen, hos bakterier som i många fall är resistenta mot traditionell antibiotika. Det gäller till exempel bakterien Pseudomonas som bland annat angriper brännskadad hud. Där har den nya behandlingsmetoden en chans att förverkligas.

– Det är svårt att göra stora kliniska studier när vi inte dödar bakterien, men vi hoppas komma vidare inom begränsade områden, som till exempel förebyggande behandling vid brännskador, säger Mikael Elofsson.

En orsak till att ny effektiv antibiotika inte kommer fram är att läkemedelsbolagen inte tjänar pengar på den. Behandlingstiden är kort och läkarna placerar de senaste produkterna längst bak på hyllan och använder dem bara som en sista åtgärd. Nu pågår diskussioner om hur man kan göra forskning på antibiotika mer lönsam för läkemedelsbolagen.

Likt arbetet mot klimatförändringarna dras det globala arbetet mot antibiotikaresistens med vad som liknar brist på politisk handlingskraft. I områden där sjukvården är minst utvecklad är frågan irrelevant, där leder lunginflammation till döden på grund av ren brist på antibiotika. I länder med malaria och hiv på agendan är det också svårt att prioritera arbete mot resistens. I den del av världen som är förskonad från de värsta hälsoproblemen tycks hotet ändå vara svårt att prioritera, trots alla varningssignaler.

– Det vore hemskt om vi inte skulle få riktigt genomslag förrän vi har en situation där folk undviker sjukhuset för att inte få en infektion. Eller att någon kändis dör. Som tur är verkar flera länder börja agera nu, men i en värld där många hot konkurrerar om uppmärksamhet, krävs ett ständigt fokus på frågan för att inte tappa fart, säger Anna Zorzet.

Fakta | Nya bakteriedödare

Virus
Bakteriernas urgamla fiende kan hjälpa oss. Problemet är att få de virus som angriper resistenta bakterier att nå fram till alla ställen i kroppen.

Virulensblockerare
Att slå mot bakteriernas vapen utan att döda dem ger vissa fördelar, men att inte ta kål på dem gör det också svårare att utveckla godkända läkemedel.

Peptider
Celler under angrepp kan bilda små molekylkedjor, peptider, som dödar bakterier. Tillverkade peptider fungerar för behandling av resistenta bakterier på huden, men är svåra att använda inuti kroppen eftersom de snabbt bryts ned.

Nanoteknik
Mikroskopiska maskiner skulle i teorin kunna programmeras till att ge sig på resistenta bakterier inuti kroppen. Teknologin för dessa så kallade nano-robotar dröjer troligen minst 20 år.

Fakta | Ny global offensiv

I veckan utlyste EU-kommissionen ett pris på över nio miljoner kronor till den som tar fram ett snabbtest för att avgöra om antibiotika behövs i behandling av en vanlig infektion.

Nästa vecka har den svenska regeringen bjudit in till blocköverskridande samtal om en ny strategi mot antibiotikaresistens. De nuvarande riktlinjerna bygger på tio år gamla beslut och behöver ses över.

I januari föreslog USA:s president Barack Obama att budgeten för insatser mot antibiotikaresistens ska fördubblas, motsvarande 10 miljarder svenska kronor.