Och så skapade vi perfekta varelser

Gurkplantor som står emot virussjukdomar, champinjoner som inte mörknar, grisar med motståndskraft mot virus, och korrigering av mutationer som orsakar blodbristsjukdom. Det är exempel på vad forskare använder genomredigeringstekniken CRISPR till. Med precisa förändringar i arvsmassan förändrar forskarna organismernas egenskaper, men inom EU har man inte bestämt sig för hur den nya tekniken ska regleras.

Till skillnad från traditionella metoder för genetisk modifiering lämnar gensaxen CRISPR inte några teknikspecifika spår efter sig. Med hjälp av den tekniken kan forskarna fixa samma sorts mutationer som hela tiden sker i naturen. Det går inte att med en analys se skillnad på om en organism blivit muterad med CRISPR, eller om det har skett en mutation på annat vis, antingen spontant eller med hjälp av strålning eller kemikalier, vilket är metoder som man sedan länge har använt inom växtförädling. Med CRISPR bildas mutationer exakt där forskarna vill ha dem.  Avsikten är att ur människans synvinkel förbättra arvsmassan hos grödor, husdjur eller humana celler.

I naturen sker mutationer slumpvis. Det skapar en variation som är en förutsättning för evolutionen. Vissa mutationer ger organismer fördelar, andra orsakar livsoduglighet eller ger inte några märkbara förändringar i egenskaperna alls. Tekniskt sett är CRISPR-organismer genetiskt modifierade organismer, GMO. Men organismerna passar inte in under EU:s GMO-regelverk, eftersom de kan vara på pricken lika naturligt muterade släktingar, och eftersom de inte har fått något nytt DNA. EU-förordningen om spårbarhet och märkning av GMO bygger på att det går att identifiera de genetiska modifieringarna med DNA-test. Det är här det uppstår problem i förhållandet mellan den nya tekniken och den gamla lagstiftningen.

Nio franska organisationer som är kritiska till bioteknik begärde i höstas att Conseil d’État, Frankrikes högsta administrativa domstol, fastslår att landet ska göra ändringar i sin miljöbalk så att nya genomredigeringstekniker, exempelvis CRISPR, ska regleras som GMO.

Conseil d’État har i sin tur vänt sig till EU-domstolen för att få ett förhandsavgörande om huruvida organismer framtagna med CRISPR-tekniken, och andra liknande tekniker, ska omfattas av GMO-lagstiftningen i EU eller om de ska undantas från reglerna på samma sätt som organismer som muterats med hjälp av strålning eller kemikalier.

EU-kommissionen har i flera år sagt att den ska komma med riktlinjer för de nya genomredigeringsteknikerna. Vilket besked som än kommer från kommissionen blir det troligen rabalder, antingen bland dem som ser stora möjligheter med biotekniken eller dem (främst miljöorganisationer) som fokuserar på risker med tekniken.

Det är oklart hur lång tid det kommer att ta för EU-domstolen att behandla den franska begäran om ett förhandsavgörande. EU-domstolen skickade frågan vidare till alla medlemsstater för att ge dem  möjlighet att uttala sig. Sveriges regering föreslår i ett skriftligt yttrande att EU-domstolen ska svara Conseil d’État att organismer med mutationer som man har gjort med CRISPR, eller med andra metoder för precisa mutationer, inte ska omfattas av GMO-regelverket.

Stefan Jansson är professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet. I höstas skapade  han rubriker både i Sverige och utomlands när han serverade Vetenskapsradions reporter Gustaf Klarin en sallad med CRISPR-kål som han själv odlat i trädgården.

I sin egen grundforskning använder Stefan Jansson CRISPR för att göra mutationer i växter, till exempel i trädet asp. Han studerar hur växternas fotosyntes går till genom att mutera arvsanlag för att se vilken funktion de har.

– Vi har optimerat CRISPR-systemet och nu ska vi börja med mer skarpa grejer, berättar han.

Apropå en eventuell GMO-reglering av CRISPR-tekniken anser han att både sunt förnuft och vetenskaplig logik säger att det borde finnas samma risker med två organismer som är likadana. Om två växter är på pricken lika, och den ena är tillåten utan restriktion och den andra i realiteten är förbjuden, så verkar det knasigt. Men det finns argument mot det teknikneutrala synsättet.

– Om det går att göra dåliga saker med en teknik då kan slutsatsen bli att man bör förbjuda tekniken helt och hållet, både för bra och dåliga tillämpningar. Det är ett återkommande argument mot teknikneutraliteten, säger Stefan Jansson.

CRISPR-tekniken fungerar i olika slags organismer. Men Stefan Jansson tror att metoden kommer att slå igenom snabbare inom växtförädlingen än i djur och människa.

– Redan för tusentals år sedan tog vi oss rätten att påverka egenskaperna hos de växter och djur som vi omger oss med. Men vi har inte tagit något beslut om att förädla eller bedriva avel på oss själva, varken som samhälle eller som individer, än så länge. Det känns som att vi kommer in på rasbiologi när vi pratar om det. CRISPR-tekniken har flyttat fram positionerna här och vi måste ta nya etiska beslut. Inom växtförädlingen däremot finns inte den aspekten alls. Där finns inga nya etiska beslut att ta, vi gör försök och slänger bort de växter som dör eller som vi inte är intresserade av.

– Inom djuraveln har vi däremot djurens lidande att ta hänsyn till, även om vi tycker det är okej att förändra djurens egenskaper. Skulle vi göra likadant med kalvar som med växter, och utsätta tusentals av dem för mutationer och elände, låta 99 procent dö en plågsam död, för att hitta några exemplar som till exempel ger mer mjölk, så tror jag inte att någon skulle tycka att det vore bra.

Förrförra året frågade Stefan Jansson Jordbruksverket om han behövde tillstånd för att få odla CRISPR-växter utomhus. Frågan gällde alltså om växterna skulle regleras som GMO. En forskargrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet ställde samma fråga till myndigheten, om sina försöksväxter. Jordbruksverket svarade att forskarnas växter inte skulle omfattas av GMO-regelverket. Den svenska myndigheten föregick med andra ord EU-kommissionens segdragna process. Bedömningen har öppnat upp stora möjligheter för forskarna. Jordbruksverkets tolkningar kan dock komma att bli annorlunda i framtiden, när det kommer EU-gemensamma riktlinjer.

– Om det kommer ett EU-beslut som säger att CRISPR-organismer ska regleras som GMO, och jag som forskare odlar CRISPR-växter ändå, kommer det då någon och tar mig till en domstol? En åklagare åtalar inte någon om det inte går att bevisa att ett brott är begånget. Det går inte att veta om det är en människa eller naturen som har gjort förändringen i växtens arvsmassa, säger Stefan Jansson.

Han tror att han, och andra forskare, ganska snabbt skulle kunna visa att en lag som begränsar odlingen av CRISPR-växter inte skulle gå att tillämpa.

– Om CRISPR inte regleras i USA så kommer naturligtvis fröfirmor i Europa att börja importera och sälja frön av nya växtsorter som med hjälp av tekniken fått bättre näringskvalitet eller motståndskraft mot växtsjukdomar. En eventuell lag mot CRISPR i Europa kommer att gynna alla dem som kör med dolda kort. Det vore förödande för den allmänna moralen, säger Stefan Jansson.