Panikpolitiken havererade – Sveriges coronastrategi var den rätta

I våras, när stora delar av jordens befolkning precis hade börjat njuta av vad som liknade en återgång till vardagen efter två års covid-pandemi, varnade smittskyddsexperter i USA allmänheten – enligt somliga på ”omisskännligt glädjedödarvis – för att en ny omikron-variant var i faggorna. Många amerikanska beslutsfattare hörsammade larmen. I Philadelphia återinfördes masktvånget. Politiker i staden förklarade att vågen av nya infektioner i Europa snart skulle drabba amerikanerna.

Att inte upprätthålla åtminstone några av de nedstängningar av samhället som den amerikanska befolkningen hade stått ut med under två år var ”förnekelse”, slog en grupp experter som kallade sig ”Folkets folkhälsomyndighet” (People’s CDC) fast. Dessutom, sa gruppen, var nedstängningarna förebyggande. Den nationella amerikanska Folkhälsomyndigheten, Centers for Disease Control and Prevention (CDC), kritiserades för vad man menade var ”felaktiga rekommendationer”. Att rikta in sig på att bara ”skydda dem som löpte störst risk” och en återgång till ”normalt liv” för alla andra var ”helt fel tillvägagångssätt”, skrev People's CDC i en debattartikel i The Guardian. 

Men två veckor senare kunde man i Washington Monthly – en publikation vars syfte sedan starten 1969 har varit att ”förse politiker och beslutsfattare med bästa möjliga faktaunderlag” – läsa en forskningsgenomgång som pekade i motsatt riktning: Nedstängningspolitik var helt fel väg att hantera covid-viruset. 

Artikelns rubrik löd: ”Vad Sverige gjorde rätt när det gäller Covid”. Medan de flesta andra länder hade infört drakoniska restriktioner under pandemin fanns det, enligt tidningen, ett undantag: Sverige. Här stängde man visserligen under den första fasen högstadieskolor, gymnasier och kontor ett tag. Men öppnade tämligen snabbt igen. Restauranger stängdes aldrig helt. Företag och butiker höll öppet. Barn under 16 år fortsatte att gå i skolan.

Denna hårdföra covid-bekämpning gav dessutom upphov till ett slags smittsamt grupptänkande: I tryckta och sociala medier angreps experter som förespråkade ett mindre drakoniskt tillvägagångssätt. ”Några fick obscena mejl och dödshot. Inom det vetenskapliga samhället kritiserades och censurerades motståndet mot den dominerande berättelsen, och satte P för vad som borde varit en livlig debatt och analys.”

De svenska åtgärderna stod, rapporterade Washington Monthly, i skarp kontrast till USA där landets folkhälsomyndighet i april 2020 rekommenderade långtgående nedstängningar som – visade det sig – ledde till att miljontals amerikaner kastades in i arbetslöshet.

I denna intoleranta atmosfär ansågs Sveriges ”lätta inställning” vara en katastrof. Sverige har blivit världens varnande berättelse, hade New York Times basunerat ut. Reuters rapporterade att Sveriges covid-infektioner var bland de högsta i Europa. Och att det inte fanns några tecken på att dödstalen skulle sjunka. Medicinska tidskrifter publicerade fördömande rapporter om vad man beskrev som ”den svenska dåraktigheten”. 

Men när Washington Monthly nu i våras konstaterade ”men Sverige verkar ha haft rätt” så byggde tidningen det på slutsatser från en studie som jämfört vårt land med länder som valt den hårda vägen. Som stängt ner för att stoppa viruset. Framför allt åberopades en studie från den San Fransiscobaserade stiftelsen Kaiser Family Foundation. I den hade forskare jämfört elva rika, jämbördiga nationer och sett att Sverige var ensamt om att inte ha någon överdödlighet bland individer under 75 år. 

”Ingen, noll, zip”, skrev Washington Monthly och påpekade noga att det inte innebar att Sverige saknade dödsfall i covid, för sådana hade vi som bekant. Men Sverige tycktes ha lyckats undvika de indirekta skador som följde med lockdown-politiken i andra länder. Kaiserstudien undersökte alltså ”överdödlighet”, i stället för det vanligare ”antal dödsfall i covid”. Det betydde att forskarna jämförde den totala dödligheten i de elva länderna före pandemin och jämförde med den totala dödligheten under pandemin. Om ett land i genomsnitt hade en miljon dödsfall 2019, men 1,3 miljoner 2020, skulle överdödligheten vara 30 procent.

Det finns, skriver forskarna, starka vetenskapliga skäl att använda begreppet överdödlighet när det gäller en farsot som covid-19. De pekar på att ett land som Centralafrikanska republiken haft en mycket låg andel corona-dödsfall. Men det beror, skriver de, på att denna ”desperat fattiga nation” har en medellivslängd på 33 år. Människor i sjuttioårsåldern löper 3 000 gånger större risk än barn att dö i covid. Också människor mellan 20 och 50 är väsentligt mindre benägna att dö än dem som är äldre än 70.

Så det är ingen överraskning att ett land med Centralafrikanska republikens demografi har låg dödlighet, trots sin underutvecklade sjukvård. ”USA med sina stora äldre befolkning och allmänna ohälsa jämfört med de flesta andra jämförbart rika länder var bördig mylla för coronaviruset”, konstaterar rapporten. 

Washington Monthly skriver också: 

”Överdödlighet är den smarta, objektiva mätmetoden. Det inkluderar alla dödsfall, oavsett om de orsakas av covid, de indirekta effekterna av samma infektion, (som att människor undviker att uppsöka vård vid en hjärtinfarkt) eller biverkningar av nedstängningar.” Forskarna på Kaiser Family Foundation pekar på det uppenbara: begreppet överdödlighet undanröjer det underliggande metodproblemet när det gäller att jämföra skillnader mellan länder, och gör det möjligt att faktiskt, rättvist och direkt jämföra hur bra eller illa man agerat för att skydda människor under pandemin. 

Med hjälp av data från en stor internationell mortalitetsdatabas, ett gemensamt projekt av CDC och Max Planck-institutet i Tyskland, jämförde Kaiser dödligheten under de fem åren före pandemin med 2020, det första pandemiåret. Sverige hade noll överdödlighet bland personer yngre än 75 under 2020. Med andra ord var covid inte särskilt farligt för unga.

Även bland äldre var överdödligheten i Sveriges 2020 lägre än i vad den var i USA, Belgien, Schweiz, Storbritannien, Nederländerna, Österrike och Frankrike. Däremot hade Kanada, Tyskland och Australien lägre siffror bland personer över 70 år. Sannolikt för att Sverige misslyckades med att begränsa besöken på äldreboenden i början av pandemin. 

Att USA hade den högsta dödligheten bland de elva jämförda länderna i studien och häpnadsväckande många covid-dödsfall, fler än en miljon, berodde förmodligen på flera faktorer, enligt Jay Bhattacharya, professor i medicin vid Stanforduniversitetet. Amerikaners folkhälsa är sämre än vad den är i de flesta andra rika länder på grund av en rad faktorer. Den stora välståndsklyftan i USA är den viktigaste. En stor andel av befolkningen är fattig. En stor andel lider av fetma. En stor andel har inte jämn tillgång till bra sjukvård. En stor andel av befolkning är dessutom äldre. 

Enligt databasen Our World in Data, som administreras av Oxforduniversitetet har Sverige sedan dess fortsatt att ha en låg överdödlighet. En studie av Fredrik E Juul 2022 fann ingen ökad dödlighet för personer under 70 år under pandemins första år. Den svenska Corona-kommissionen kom fram till samma sak: Laizze-faire-hållningen, att inte stänga ner samhället för virusets skull, var i det stora hela rätt strategi.

Den andra insikten från studien från Kaiseruniversitet var att politiken att stänga ner samhället för att skydda det mot viruset inte bara var uddlöst mot angriparen. Den medförde också mängder av andra skadliga effekter, utöver de redan nämnda ekonomiska. Förlusten av mänskligt umgänge och förlorade kontakter bidrog till en dramatiskt ökad känsla av ensamhet och isolering. Men också till dödsfall relaterade till alkohol- och drogmissbruk. Dessa ”förtvivlans dödsfall” var redan höga i USA, men inte i andra industriländer. 

Av dessa rapporter drar Washington Monthly slutsatsen att USA:s sätt att hantera på Covid-19-viruset var det ”värsta av två världar”. Att stänga ner skolor, företag, arbetsplatser och allt från gym till nattklubbar skyddade yngre amerikaner med låg risk för covid men bidrog knappast alls till att skydda de mest utsatta. Skolstängningarna innebar att vardagen blev rörig och orolig för barn, och hindrade deras lärande och sociala och psykologiska utveckling.

Effekterna, påpekar forskarna, är så allvarliga att de kommer att kvarstå i många år. Svenska barn var lika skyddade mot viruset – trots att dörrarna till klassrummen förblev öppna för alla under 16 och eleverna gick dit varje dag. Inte ett enda barn dog i covid i Sverige under 2020. I USA dog fler unga under covid-perioden än i andra jämförbara länder. Forskarna skrev att det snarare var ”på grund av nedstängningspolitiken än av viruset”.

***

Läs även: Johan Hakelius: Blev covid-restriktionerna vår tids millenniebugg?

Läs även: Sofie Löwenmark: Demokratin har insjuknat i covid