Snart kan AI hjälpa tinnitusdrabbade att få en objektiv diagnos: »Är avgörande«

Han befann sig i Spanien för att fira in det nya året, 2002. Rätt som det var exploderade en kraftig smällare alldeles för nära örat. Tonen, som uppstod direkt efteråt, vägrade ge med sig och nästa dag fortsatte fantomljudet i huvudet. Nu har det snart gått två decennier sedan natten som kom att påverka Christopher Cederroths liv för alltid.

Tinnitus är vanligt. Var sjätte svensk är drabbad på ett eller annat sätt. Christo­pher Cederroth är tinnitusforskare vid Karolinska institutet och förutom att leta efter behandlingar jagar han också ett sätt att objektivt kunna ställa diagnos. Ännu finns bara patientens egen upplevelse att gå på.

Mehrnaz Shoushtarian är forskare vid Bionics institute i Australien. Hon har inte tinnitus, men fokuserar på att hitta ett sätt att ställa diagnos objektivt:

– Subjektiva bedömningar går inte alltid att lita på. Avsaknaden av objektiva test har hindrat oss från att utveckla behandlingar till den grad att vi i dagsläget inte har några effektiva behandlingar alls att tillgå när det gäller tinnitus. Förmågan att spåra de komplexa förändringar som tinnitus utlöser i de drabbades hjärnor är avgörande.

Nyligen visade hennes team hur AI-teknik i åtta fall av tio kunde upptäcka tinnitus – och i nio av tio skilja mellan mild och svår form. Studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Plos One i november, bygger på 46 individer, varav hälften har kronisk tinnitus av olika svårighetsgrad. Forskarna använde fNIRS; en hjärnavbildningsteknik med infrarött ljus, där man kan se hur hjärnor beter sig när testpersonerna tittade och lyssnade på olika saker. Deltagarna, som uppgett stora besvär med höga fantomljud, fick inte samma reaktion som de andra. Forskarna tror att det beror på att det redan pågår en hög så kallad bakgrundsaktivitet i deras hjärnor.

– Vårt test möjliggör en mer noggrann bedömning av tillståndet och det är ett viktigt steg för att utveckla effektiva behandlingar – och för att kunna visa vilka behandlingar som fungerar, säger Mehrnaz Shoushtarian.

Christopher Cederroth är inte imponerad:

– Metoden med infraröd teknik och maskininlärning är intressant, men om man gör en studie på 20 personer behöver man bättre definiera vilken tinnitus det handlar om.

Cederroth menar att det knappast räcker med att dela in tinnitusgruppen i svåra och milda fall. Tinnitus kan finnas konstant eller komma och gå. Det kan finnas i ena örat eller båda, ge upphov till olika mycket lidande och dessutom varierar ljudtypen. Toner är vanligast, men också bakgrundsbrus, knackningar och en hel rad andra ljud förekommer. Han tror att vi kan hitta ett annat sätt att objektivt fastställa dia­gnos och att svaret finns i generna.

– Det som behövs nu är just objektiva mätningar och förbättrade klassificeringar av tinnitusgrupper med till exempel genetik. Genom att bättre definiera olika grupper med tinnitus, tror jag att vi bättre kan styra in dem på behandlingar som passar dem, säger Mehrnaz Shoushtarian, som är medveten om vikten av att identifiera subgrupper.

– Det är fortfarande en av de största utmaningarna när det kommer till att ta hand om tinnitus kliniskt – även för forskningen. I det långa loppet kan vårt test hjälpa till att identifiera subgrupper med liknande underliggande mekanismer, till exempel tinnitus på grund av bullerinducerad hörselnedsättning kontra åldersrelaterad hörselnedsättning.

Nästa steg är att förfina maskininlärningsalgoritmerna och förbättra dess känslighet genom att ta in större datamängder.

– Vi planerar också att utveckla ett anpassat system som kan användas i vården, säger Shoushtarian.

I dag saknar många länder, inklusive Sverige, nationella riktlinjer för tinnitusbehandling, även om det finns regionala rekommendationer om behandling genom kognitiv beteendeterapi (KBT). Mehrnaz Shoushtarian menar att KBT är ett bra alternativ – temporärt, eftersom det förbättrar människors livskvalitet.

– Men när du frågar personer med tinnitus vill de bli av med ljuden och inte bara lära sig att leva med dem.

I början av november publicerade en internationell forskargrupp en studie i Fron­tiers in Public Health, som bygger på enkätsvar från drygt 3 000 individer. Många uppgav att deras tinnitus hade försämrats i samband med coronavirusets utbredning. 40 procent av de som haft coronasymtom upplevde att deras tinnitus förvärrats. Forskarna såg också att 32 procent av de som inte haft covid-19 ändå upplevde en försämring av sina tinnitussymtom.

– Studien visar att situationen är mycket komplex och att många faktorer kan spela roll. Men vi behöver mer avancerad stati­stik för att kunna uppskatta risken att utveckla tinnitus på grund av covid-19, som dels tar hänsyn till viruset i sig och dels till stress och förlust av livskvalitet, säger Mehrnaz Shoushtarian.

För något år sedan förvärrades Christopher Cederroths egen tinnitus, i samband med en stressig period:

– Men det finns fortfarande ingen evidens som starkt identifierar stress som en riskfaktor för försämrad tinnitus.

***

FAKTA: Elektriska stötar på tungan

I en studie med 326 deltagare, publicerad i oktober i Science Translational Medicine, testades en metod som kombinerar ljud i örat med elektriska stötar på tungan i syfte att tvinga ner den hjärnaktivitet som ger tinnitus. Efter 12 veckors behandling upplevde deltagarna en förbättring på i snitt 14 punkter på en tinnitusskala mellan 0 och 100. Individerna följdes upp efter ett år och de lång­variga effekterna bestod i hög grad. Effekten är, enligt Christopher Cederroth, som inte var involverad i studien, jämförbar med KBT.