Tio experiment som inte går att göra om

1. Posera som en direktör – och må bättre 

Ställ dig bredbent, med händerna på höfterna. Känn hur mycket bättre du mår. Lägg fötterna på skrivbordet, placera händerna bakom nacken. Känn hur du blir mäktigare än den person du nyss var som krampaktigt virade armarna runt överkroppen. Vårt kroppsspråk påverkar inte bara våra känslor för stunden utan också vårt faktiska beteende, får oss att fatta djärvare beslut, och i kroppen ökar produktionen av testosteron och minskar kortisolet. I alla fall enligt Harvardpsykologen Amy Cuddy, som publicerat åtskilliga studier som sägs styrka påståendet. Cuddys Ted Talk med samma budskap har därtill övertygat miljontals människor om att om vi bara står och går och gestikulerar som om vi ägde hela världen kan vi verkligen genomgå en sådan inre metamorfos.  Men när andra forskare försökt göra om studierna, som Eva Ranehill på Zürichuniversitetet och Handelsprofessorn Anna Dreber Almenberg , såg de inga fysiologiska förändringar alls, inte heller psykologiska. Forskare som senare gjort statistiska analyser av Amy Cuddys 33 publicerade studier slog häromåret fast att »befintliga bevis är för svaga för att ge människor rådet att börja med 'power posing' för att må bättre«.

2. Le och bli lyckligare

Vi vet att vi ler när vi känner oss lyckligare, men kan vi le oss till lycka? En psykologisk studie 1988 bad en del försökspersoner att placera en penna mellan tänderna (vilket framkallar ett leende hos de flesta) och en del att placera en penna mellan läpparna (vilket framkallar en indifferent grimas). Fynden tycktes styrka antagandet att våra ansiktsuttryck inte bara speglar våra känslor också påverkar dem. Men 17 oberoende laboratorier och tester nära på tvåtusen försökspersoner misslyckades med att bekräfta fynden. 

Viljan kan försätta berg, men viljan är som bensin och tar slut om man slösar med den. Eller åderlåts på den när man tömt sina psykiska energier. Denna freudianska uppfattning säger att jagets energiförråd är ändliga och att dessa ändliga resurser styr jagets vilja. Ett försvagat jag leder enligt Freud till att Detet och Överjaget tar över Jagets uppgifter. Psykologen Chandra Sripada visade i en studie att försökspersoner presterade bättre på en uppgift som krävde självkontroll och viljestyrka om de dessförinnan fått en lättare uppgift som inte krävde så mycket av dem, än om deras prestation av en svårare uppgift. Efter att 23 forskningslaboratorier replikerat studien kunde man konstatera att idén att viljestyrkan åderlåts av ansträngning inte hade stöd i resultaten.

4. Läs på efter tentan och förbättra resultatet på den tenta du redan gjort. 

Psykologen Darly Bem publicerade 2010 en studie som visade att den som tillbringar tid med att memorera ord efter ett minnestest fick bättre resultat på det tidigare testet och öppnade därmed för tanken att det kan finnas ett särskilt psykologiskt fenomen, att vi kanske styrs av psykiska kraftfält från framtiden. Det märkliga fyndet fick inget stöd alls i replikationer, men Bem har hållit fast vid sina teorier.

5. Titta på ett ord som är kopplat till åldrande och du börjar gå långsammare

Våra tankar och vårt beteende kan påverkas av innebörder och konnotationer i ord, symboler och föremål runt omkring oss, till och med när vi inte uppmärksammar dem. I en studie från 1996 som har citerats mer än 3 700 gånger fick försökspersoner se en samling ord som skulle sättas ihop i begripliga meningar. När dessa ordlistor innehöll ord som associerade till åldrande noterade forskarna att försökspersonerna lämnade labbet långsammare än när ordlistorna inte innehåll sådana ord. De fascinerande fynden har dock varit svåra att replikera.

6. Tvätta händerna och rentvå ditt samvete

Macbeth-effekten kallas den, efter Lady Macbeth som tvångsmässigt tvättade sina händer för att förhoppningsvis rentvå sitt samvete. Forskning har visat att det finns en koppling mellan kroppslig och moralisk renhet: vi tycks mer motiverade att tvätta oss fysiskt när vi känner oss skyldiga till något. En studie 2006 visade att försökspersoner som uppmanats att skriva en historia om hur de sabotera för en kollega efteråt pratade med högre uppskattning och entusiasm om hygienprodukter, som tandkräm och tvål, än försökspersoner som uppmanats att skriva om hur de hjälpte kollegor, som var jämförelsevis svala i sina kommentarer om tvålar och tandkrämstuber.

7. Bäbisar föds med kapaciteten att härma

Pappan räcker ut tungan. Bäbisen svarar med samma grimas. Varenda handbok för föräldrar eller bok i utvecklingspsykologi från 1970-talet tycktes visa att vi föds med förmågan att imitera. Men 2016 visade en ambitiös genomgång av forskningen att det inte tycks finnas tillförlitligt stöd för idén att bäbisar kan imitera från födseln.

8. Storebror ser dig - får oss att bete oss ärligare och bättre

Känslan av att vi iakttas, av en kamera eller påhittade ögon, eller andra människor får oss att bete oss hyggligare. En studie som fick stort genomslag 2006 visade det, men kunde inte replikeras, vare sig 2011 eller 2013.

9. Lukta på sex-, kram- och gullehormoner och bli mer empatisk.

Oxytycin är ett neurohormon som produceras av hypotalamus i hjärnan när vi kramas och sprider sig i kroppen när vi har sex eller kramas. I en studie i den prestigefulla tidskriften Nature upptäckte forskarna att personer som inhalerat oxytycin i näsan var mer benägna att skänka pengar till en främling i ett finansiellt spel. Studien har citerats mer är 2 500 gånger och molekylen har ofta döpts till »den mest fantastiska molekylen i världen«. Men efterföljande studier har misslyckats med att bekräfta fynden, snarare visat att den fungerar betydligt mer komplext, och bland annat kan utlösa avund och aggressivitet och få människor att bli mer våldsamma.