Alla hyllar Sverige

Glänsande shoppingkassar fylls, hus köps till astronomiska priser och hos svenska företag fylls orderböckerna. Visst hörs det en och annan invändning om sjukfrånvaro och förtidspensioner, men de har svårt att tränga igenom kören av superlativ om läget i Sveriges ekonomi.

Svenska företagsledare och ekonomer har börjat tala om en superkonjunktur som skulle kunna trotsa det historiska bergochdalbanemönstret. Men vad säger utländska ekonomer om den yra stämningen uppe i Norden? Fokus har frågat ett antal inflytelserika europeiska nationalekonomer om deras syn på vårt lands situation i dag, och på utsikterna inför framtiden.

– Sverige är utan tvekan ett av de länder i Europa som det går bäst för nu, och som har de rätta strukturella förutsättningarna att stanna på topp, säger Marc Stokker, senior ekonom på Europatäckande näringslivsorganisationen Business Europe.

Med detta sammanfattar han nationalekonomernas till synes samstämmiga bild av Sveriges ekonomi: inte bara makroekonomiska indikatorer som hög tillväxt, minskande statsskuld och sjunkande arbetslöshet tyder på en stark svensk ekonomi. Även en mer undersökning visar att tillståndet hos såväl företag, statsfinanser som den arbetande befolkningen är gott.

Julian Callow, chefekonom på Barclays Capital, del i en av världens största bankgrupper, framhåller svenska företags styrka.

– Ni är mycket framgångsrika inom utrikeshandeln, med välskötta företag som har god exponering mot tillväxtekonomier som Kina och Ryssland.

Callow pekar på Sveriges nära 50-procentiga exportandel av BNP, vilken är dubbelt så hög som i de flesta stora EU-länder. Just den svenska exportsektorn tycks vara källa till viss avund utomlands, och även John Blundell, Sverigeskeptiker som leder den liberala tankesmedjan Institute of Economic Affairs i Storbritannien, medger detta:

– Era storföretag och den svenska synen på handel inger respekt.

De svenska företagen får beröm för är framför allt innovationsklimatet, hög produktivitet per arbetad timme och duktiga företagsledare.

Utöver näringslivet är det svenskarnas höga utbildningsnivå som väcker intresse. Daniel Gros, tysk chef för Centre of European Studies (CEPS), en av de tyngsta tankesmedjorna i Bryssel, är övertygad om Sveriges styrka.

– I och med dagens snabba teknologiutveckling blir generell kompetens allt viktigare. Den tillgodogör man sig på universitet och högskolor där ni slussar igenom en rekordstor del av er befolkning, konstaterar han.

Den flexibla arbetsstyrkan skyddar enligt Gros effektivt mot utflyttning av produktion till låglöneländer och gör att svenska fackföreningar inte behöver försvara lågproduktiva jobb, utan kan samarbeta med arbetsgivarna om strukturförändringar.

Den resoluta saneringen av statsfinanserna under nittiotalet placerar dessutom Sverige bland de länder i Europa som bedöms ha störst kapacitet att genomdriva nödvändiga reformer.

Men vad är det då som hotar den här rosenröda bilden av Sveriges ekonomiska framtid? Inflation, lyder svaret från de europeiska ekonomerna.

Om ekonomin går in i överhettning finns risk för kraftigt stigande räntor och ett pladask ner i minskad konsumtion, låg sysselsättning och avstannad tillväxt som följd.

– Målet måste vara en mjuklandning och då gäller det att spela räntespelet rätt, menar Philip Lane, Sverigekunnig professor i Dublin och auktoritet på penningpolitik.

Philip Lane gillar ändå Riksbankens nuvarande lågräntestrategi. Julian Callow på Barclays är däremot inte lika övertygad och vill hellre se en mer aktiv hållning för att undvika otrevliga inflationsöverraskningar.

Inte oväntat är näringslivssidan mer ovillig att lägga räntelocket på och därmed försvåra exporten. Marc Stokker på Business Europe vill hellre prata om att hålla ett öga på inflationens orsaker, framför allt lönebildningen.

– Timkostnaden har redan börjat stiga i Sverige och eftersom det är en traditionellt svag punkt i Sverige så gäller det att vara vaksam, påpekar han.

Han är inte ensam om att se arbetsmarknaden som den mest problematiska delen av svensk politisk kultur. Samtliga ekonomer anser den i internationell jämförelse hårt reglerade arbetsmarknaden vara, om inte ett omedelbart problem, så åtminstone ett utslag av skandinavisk excentrism.

Vilka chanser till överlevnad har då de svenska välfärdsprioriteringarna på längre sikt, ställda öga mot öga med fortsatt globalisering? Det sägs att vi hittills hävdat oss bättre än andra nationer på grund av en industri som är specialiserad och därmed inte så lätt kan kopieras i låglöneländer. Den situationen tycks hotad när tillväxtekonomierna snart kliver högre upp på utvecklingsstegen. John Kay, en av Storbritanniens ledande ekonomer, med bakgrund som chef för Institute for Fiscal Studies och professor vid London Business School, ger lugnande besked.
– Det kommer inte att bli lätt att konkurrera med er! Produktionen må till viss del flytta ut ur Sverige och Europa, men eftersom värdet som skapas i allt högre grad ligger i design och varumärken, genereras vinsterna fortfarande hos oss, säger John Kay.

Inte heller Daniel Gros vid CEPS ser någon anledning till oro.

– Er utbildningssatsning garanterar ett försprång under minst tio år till, säger han tveklöst.